I kväll lånade jag Serstök och red barbacka! Åh vad det är härligt. Senast var för 1,5år sedan när jag hade min sista stalltjänst i Sundsvall och tog en tur i hagen på Bothildur. Jag kan ju säga att min balans var inte den bästa. Jag vinglade hit och dit och Serstök tar lite andra steg än Guffi så det hjälpte inte. Men sen fick vi till det. Vi gick ett varv runt åkern, Frida gick med med Guffi. Hon hade lite roligt åt honom. Serstök ökar tydligen farten så fort Frida gör det, men Guffi, nej, han håller samma takt och lunkar på i sin egen värld. Ja, det stämmer in rätt bra på honom. Provade lite trav ute på vägen, rätt bekväm var den, studsade inte runt som en boll iallafall. Frida sprang med Guffi och hon insåg varför jag brukar komma närmare och närmare diken när jag springer med honom, han är bra på att preja ut en. Försökte oss på lite kort skritt, samling och smyga upp i skrölt och det gick faktiskt. Rent kändes det men väldigt långsamt, men den finns där. Hon blev lite förvirrad över förhållningarna samtidigt som jag drev på, men tillslut förstod hon. Jag ska försöka hjälpa Frida med att få till det, men jag är så himla dålig på att förklara för andra hur de ska göra. Jag bara göra och blir det rätt så fortsätter jag så, annars provar jag något annat, men vad jag egentligen gör kan jag inte riktigt sätta ord på. Serstök är iallafall en dam med mycket vilja och humör, hon tycker bäst om att bestämma själv. Det var länge sedan jag fick driva så mycket när hon gör sina "nä nu tänker jag stå här!" kan jag säga. Guffi behöver man bara klämma lite med låren/vaderna så går han framåt eller ökar farten.