Idag mådde jag bättre, men min hals har gjort ont, men rida ville jag ändå. På vägen till stallet köpte jag halstabletter och sedan hämtade jag Frida. Guffi var full i bus idag, iallafall för att vara honom. Han fick gå själv från hagen, men stannade och åt gräs och när jag och Frida försökte få in honom i stallet skuttade han till och for iväg in i björkhagen med bus i blicken. Sedan sov han i stallet medans vi gjorde iordning dom, underläppen hängde lös.

 

Blev nervös vid uppsittningen idag, ville verkligen rida så det var antagligen därför, men det gick bra. Sedan red vi över vägen, men lite tålamod får man vänta på att det inte kommer några bilar. Det blåste rätt mycket men var samtidigt varmt så det var riktigt skönt ute. Guffi vaknade till så fort vi kom över vägen och sen var det full fart nästan hela turen, han blev så glad! Det fanns dock ingen tölt i honom idag, försökte få några steg bakom Frida när han skrittade, men nä, 3 steg och sen slängde han sig i trav. Så vi höll oss till de andra gångarterna istället. Traven börjar komma tillbaka! Han slängde upp huvudet några få gånger, men gick annars helt okej eller sökte sig neråt. Den sista traven var så åh! Ville att han skulle bära sig själv så han fick rätt långa tyglar och jobbade på riktigt fint, kändes så maffigt.

 

Serstök och Frida lyckades dessutom galoppera först för första gången, långt och i högt tempo dessutom. Sista galoppen på hemvägen kändes också stor och luftig, men sen kom busfröt fram igen. På ett ställe finns det en stig, Bruksleden, som viker av från skogvägen i en kurva och vi red in där förra gången. Vi kom i full galopp och Guff tyckte att vi skulle svänga in på just den stigen fast jag tänkte fortsätta på skogsvägen. Precis där det delar sig står det ett stort träd med utstickade grenar så jag hann tänka "Aj aj ett träd!" Jag lyckades inte hålla kvar Guffi på skogsvägen utan han vek av och vi lyckades unvika trädet som tur var och sen kom gapskrattet. Frida undrade vad tusan vi höll på med och tyckte jag gjorde det bra som satt kvar, men balans det har jag visst. När vi kom ut på grusvägen fick vi även sällskap av ett annat ekipage från stallet där vi lånar paddocken och alla hästar skötte sig. Serstök verkar bli kär i alla hästar hon ser och skulle bestämt gå sist.

 

De fick en avsvampning, mat och lite vila innan vi hade tårtkalas utanför stallet och hästarna fick gå i bjärkhagen. Guffi fick vara utan täcke en stund för att lufta sig och rullade sig och var lycklig. Men när han började klia sig på björkarna åkte täcket på. Det blev en riktigt trevlig dag.