Igår kväll blev det ganska spontant en lektion för Evelina igen. Vi var 4 stycken som red för henne denna gång och jag red själv och sist. Sämst tid egentligen när man har eksemhäst, Guffi var måttligt irriterad på knotten, men det gick bra om han fick några klipauser.

 

Vi fortsatte med det vi gjorde på förra lektionen. Flytta bogarna för skänkeln och inte välta in på volt. Efter förra lektionen tränade vi ganska mycket på det här, men när jag kände att det inte blev någon skillnad la jag det på sidan och har gjort annat de senaste veckorna. Jag tror det var ett bra beslut för nu kändes det som att det hela sjunkit in hos oss båda. I början tar han det som att han ska öka, men han kommer ändå på rätt snabbt att det inte är det jag menar. Det är långt i från perfekt, men vi har gjort stora framsteg och vi kan oftast hålla en ganska normal volt utan att vi ligger ner nästan. Och detta i alla gångarter faktiskt. Började så klart i skritt, när det fungerade där tog vi trav och när det fungerade i trav övergick vi till galopp. Då fick jag kramp i benen. Att driva och flytta samtidigt blev alldeles för jobbigt för min redan trötta ben. Jag fick då träna på att driva mer med sätet och hela tiden ha rumpan i sadeln. Jisses vad jobbigt det var men det gick helt klart mycket bättre. Vi avslutade med tölten och där blev det mer övergångar. När han går rätt, flyttar bogarna, söker sig neråt och tar i på rätt sätt blir det fortfarande väldigt jobbigt för honom och då tar han trav och därför saktade jag av när det gick som bäst innan han tog trav. Varierade ändå längden innan nedtagningen.

 

Hela lektionen kändes väldigt bra, det märkes att vi gjort framsteg med det här och Evelina såg tydlig skillnad. Inte hela bra jämt, men det blir det aldrig. Vad ska man då träna på? Huvudsaken är att det gå åt rätt håll och att det känns som att vi lär oss det nya. Jobbigt som tusan var det med en hel lektion på volt i alla gångarter så ikväll har jag parkerat i soffan för att ta igen mig lite.

 

Att vi gått från detta...