Vi gick ner till paddocken och han gick lös. Vi stannade utanför och jag fotade honom med månen i bakgrunden. Han tittar på mig, vänder på klacken och går upp till ingången till hagen uppe vid stallet. Det roliga är att det finns en ingång vid paddocken så han hade inte behövt gå så långt. Så det var bara att traska ner till paddocken igen och vips hade vi värmt upp.

Vi gjorde det vi lärde oss av Linnea för några veckor sedan och vad bra det gick! Tidigare har vi mest fokuserat på att röra oss framåt när jag går framför, det är svårt att gå baklänges. Men nu gick det bra så vi kunde fokusera på finliret. Böjning i hela kroppen och rikta nosen lite utåt så ryggraden böjer sig inåt genom hela kroppen. Även i trav gick det rätt bra, lite svårare och isigt men mjuk is så det blev inte halt. Han flöt inte hit och dit så mycket heller. Sen fick han springa lös och vi avslutade med stretching.

Efteråt myste vi en stund i stallet. Jag satt på tröskeln i stalldörren medans han åt och när han var klar muffla han runt med min mössa och lite pusskalas hade vi också. Att det kan vara sån skillnad, förra onsdagen var han ett nervvrak och igår så lugn och mysig. När han är sån är han värd all sin vikt i guld. Han är blivit lite vintertjock så det blir rätt mycket. Världens bästa Puffe är han!