Anna tyckte att jag kunde prova att rida, lite lugnt redan igår. Så jag gjorde det och det märktes tydligt att skenturen förra veckan satt sina spår. Nervositeten kom krypande redan i stallet och Guffi kände så klart av det, men han blev iallafall lugn så fort vi kom ut ur stallet. Jag började med att hoppa runt honom och efter en stund så går han ifrån mig, helt lugn men han går iväg. Så jag låter honom göra det och han stanande en bit bort. Självklart tar man det som ett tecken att han inte vill vara med mig, så jag står stilla och väntar. Efter en lite stund vänder han sig emot mig och tar något steg emot mig och då kändes det som att jag fick komma närmare. Då gjorde jag som vanligt när jag ska sitta upp, hoppa lite, gå runt några varv och väntade på en gäspning eller att han frustar, för då måste han slappna av tänker jag. När jag väl kom upp kände jag mig inte alls lugn och jag satt inte alls bra. Så det blev många varv i skritt bara runt runt för att vi båda skulle slappna av, för han blir ju spänd när jag blir spänd. Fast han egentligen inte tyckte det var något konstigt med det hela. Tillslut kände jag mig bekväm nog att trava och det kändes bra efter det.

 

Tänk vad en lite skentur kan göra med en mentalt, fast det inte hände något farligare än så. Jag har inte haft några tankar på detta när jag red Salka eller Ör förra veckan, men så fort det handlar om Guffi så vet jag vad som kan hända och jag mår så dåligt när han blir stressad, har ont eller nåt sånt på grund av mig. Jag vill ju att han ska tycka det är roligt och må bra. Han uppförde sig väldigt bra igår och jag var mest irriterad på mig själv som blev nervös och spänd. Han var nog mest fundersam över varför jag betedde mig underligt. Mentalträning för mig och hoppflaxviftträning för honom blir det framöver så är vi nog tillbaka snart igen.

 

I måndags eftermiddag var Anna ut och masserade Guffi. Jag jobbade så dom fick vara själva och det lät som att han skötte sig bra. Han gillar Anna och släpper in henne mer och mer varje gång hon kommer så jag kände att jag kunde lite på henne. Hade inte sagt vad jag upplevde för problem utan vill se vad hon hittar först. Hon hade fixat med bäckenet och låsningar i nacken och vänster bog. Tror höger bakben påverkades av bäckenet, jag väntar och ser. Dessutom hade hon håret av halva hästen, skönt när någon annan gör det åt en. Hon använde en svettskrapa och tog i så det blev som massage, så ska jag också göra nu. 

 

När jag kom ut hade hon åkt hem men ville att jag skulle promenera eller låta honom springa i paddocken om han ville. Han sprang på, eller joggade runt av sig själv och jisses vad det dallrade. Filmade en stund så ni kan se, det ser väldigt roligt ut. Skickade filmen till Anna och hon kunde se en liten rörelsestörning i vänster varv så nu ska vänster bakknä smörjas med arnika och jag ska filma han igen om en vecka. Jag ser då ingenting, gör ni? Vi avslutade med en promenad runt kvarteret och jag hoppade och flaxade lite medans vi gick och han vande sig och sluta bry nästan på en gång. 

 

Här kommer filmen, titta vid bogen och virveln bak så ser ni dallret.

 

 

 

Det är roligt att jag fått prova flera nya hästar den här våren, det är så nyttigt och man lär sig så mycket. Igår fick jag låna Spes av Anki, Guffi lilla tjej. Dom är så söta i hagen, ena stunden stor de och myser tätt ihop, kliar lite på varandra, äter ut samma hötuss och sen kommer det lite smågnabb, precis som ett äkta par. Mamma red Hugur under tiden, han har varit halt men vi märkte inte av något igår så vi hoppas han är bra nu. Då kan mamma vara med på nästa Malinkurs 9 maj. Spes är väldigt liten, kändes väldigt ovant först men det är roligt att prova nya hästar. Grisepassig tölt går hon i, men vi jobbade på och ibland blev det rent en stund. Tog trav också, ojoj så små steg hon tar, svårt att rida lätt i den takten. Men på en kortsida var det som att vi hamnade i slowmotion, så hon kan ta ut stegen ibland.

 

Eftersom det var kurs i helgen red vi när de hade lunch, så när jag var klar med Spes fick hon gå ut i hagen direkt och jag tog med mig Guffi ner i paddocken en kort stund. Hopp, flax och viftande. Lite spring och flytta hit och dit. Det är svårt med höger bakben, det är något som inte är bra där. Han reagerade inte alls på sitt konstiga matte som dansade regndans runt honom och när jag snurrade runt när han travade så stannade han faktiskt en gång och kom emot mig. Kändes mycket bra.

I tisdags var jag riktigt ridsugen, vi hade värmt hela dagen och kvällen så man ville verkligen vara ute. Tills jag kom till stallet och insåg att myggorna vaknat, stora jäkla saker var det. Men Guffi verkade inte så irriterad först så jag gjorde iordning honom och gick ner till paddocken. Anki var där samtidigt med Tyr och Marianne tittade på. När jag skulle hoppa upp tvekade jag av någon anledning, en känsla kanske? Hängde bara och sen ner på marken. Gick runt lite till och sen hoppade upp riktigt och det gick bra. Börjar skritta igång och jag vet inte vad jag får för infall men jag sträckor ut höger arm och sen bar det av. Tre fyra varv galopp/sken runt paddocken, jag tappar stigbygeln och jag hinner tänka många gånger att jag håller på att ramla av men det gjorde jag inte. Tur han har lite man nu för tiden att hålla sig i. Anki kastade sig av Tyr och försvann fort som attan ut ur paddocken. Tillslut stannade Guffi och är lugn igen. Jag tror det blev för mycket med den där armen, myggorna, Tyr kom töltade bakom oss och en gubbe dök upp på vägen ovanför stallet. Skrittade runt efteråt, hoppade av och upp en gång och sen slutade vi när han var helt lugn igen. Men, nu har jag gett mig själv ridförbud på honom tills Anna kommer ut och klämmer och känner på honom. Det är något med höger bakben, det såg ju till och med hovslagaren när han var här i påsk. När man flyttar bakbenet trampar han mer rakt fram och inte under sig. Tror det kan vara det som ställer till det, kanske krypit upp mot ryggen. Vi får se när hon kommer iallafall. För även om han är känslig så brukar har inte hålla på så här som han gjorde både i lördags och i tisdags nu för tiden.

 

I onsdags var jag ut igen och fick låna Salka av Karin. Vi hade en roligt ridpass i paddocken, skulle kunna rida hur länge som helst men hon tappar fort koncentrationen och börjar flamsa runt efter en halvtimme, så man får tvinga sig själv att sluta när det går som bäst. Töltade lång låg och provade lite åttor för att det skulle hända nåt.
 Sen tog jag med Guffi ner till paddocken i bara grimma. Om någon granne såg oss måste de tro att jag är helt knäpp, eller dansade någon sorts regndans. Jag hoppade runt, flaxade med armar och ben, viftade med armar åt alla håll och kanter. Han reagerade först lite och ville backa undan, men efter ett tag lugnade han ner sig och stod stilla när han tokiga matte flaxade runt. Sen fick han springa lite i trav och jag stod i mitten och flaxade med armarna. När han stannade slutade jag och stod stilla. Så nu ska vi ha flaxvifthoppträning tills Anna varit här. Tror det är väldigt nyttigt för Guffi att se att bara för att jag gör stora rörelser så händer det inget mer. Höll ju på så här mycket ett tag för 1,5 - 2 år sedan men nu måste jag ta tag i det igen. Jag hoppar alltid lite innan jag sitter upp, men det behövs mer flax och vift så han vänjer sig vid det igen.

 

VIlken vecka! Jag har flängt fram och tillbaka hela dagarna har det känns som och det har hänt mycket roligt och lite tråkiga saker. Jag har varit så trött hela veckan dessutom. Började veckan med att titta på några lägenheter på lunchenoch bestämde mig för en som ligger 1 mil närmare både stallet och jobbet. Samma kväll, alltså tisdag, får vi reda på att dom dragit vårat postnummer i Postkodslotteriet och mamma har en lott! Men vad vi vunnit fick vi inte reda på utan fick vänta till idag, så det har legat och grott i bakhuvudet hela veckan. 65 miljoner skulle de dela ut till lilla Bergeforsen. I onsdags skrev jag på papper för lägenheten, 1 juni eller 1 juli blir det flytt! På kvällen var jag ut till Guffi och vi sprang runt och flyttade bog i rundcorallen. Gick bra och han har verkligen lossnat i bogen. I torsdag tog jag med mig Linnea och tittade och provkörde en bil efter jobbet. Idags for vi runt men jag vet inte riktigt vad det var vi gjorde. I går var vi hos mormor och på eftermiddag hade jag äntligen ork och tid att åka till stallet och rida.

 

Blev en uteritt med Anki och Frodi, och det gick både väldigt bra och blev tok. Guffi kände nog av att jag var lite stressad och tyckte vi kunde springa lite mer än jag tyckte. Blev alla fyra gångarter och när han höll sig i skinnet gick det riktigt bra. Sen var det snabbt hem och hämta mamma för att åka och köpa bilen jag tittade på i torsdags. Känns riktigt bra atta ha en fungerande bil igen. Nu ska bara den gamla skrotas.

 

Idag var det dags att få veta vad mamma vunnit. I stormvindar stod vi på torget och applåderade så händerna gjorde ont. Våran postkod vann inte några jättevinster, men en vinst blev det iallfall. Det är mamma verkligen värd! Vi firade med fika hos min syster och efter det åkte vi ut till Guffi. Hans kompisar Birta och Andvari flyttade idag så han blev själv och därför skulle Spes få flytta in till honom. Om två veckor när Karin flyttar Ör och Salka får Guffi och Spes flytta till stohagen, när de finns plats för dom. De blir för många nu så då blev det här den bästa lösningen. Några stallkläder hade vi inte tagit med så jag fick låna ett par stövlar av Anki så jag kunde hämta Guffi i den leriga hagen utan att skita ner mina nya skor. Inte så bra planering där. Vågar inte vänta längre så nu åkte eksemtäcket på, det har varit väldigt varmt trots de starka stormvindarna och imorgon ska det blåsa mindre men vara lika varmt så nu kändes det som dags. Dessutom vill Anki att vi tog av broddarna, så det var bara att hugga i och dra loss dom. Tur man inte är så rädd om sina vanliga kläder ens. Ihopsläppet gick bra, Spes har ju varit så kär i Guffi så det blev nog glada av att få vara tillsammans igen.

 

Idag var det dags för kurs för Malin Bengtsson och vad roligt det var. Vi hade otur med vädret, regn nästan hela dagen och blåste rätt rejält på eftermiddagen men det glömmer man lätt när man sitter där på hästen. Första lektionen red jag med Frida som red Salka åt Karin. Så vi var Frida lila och Frida blå så vi skulle veta vem hon pratade med. Jag fick börja med att tänka att jag har pärlor i fötterna som jag måste balansera, inte trycka ner hälen för långt eller stå på tå. Gjorde detta i trav och sen även i galopp och så fort hon ropade pärlor kom jag ner i sadeln och kunde rida ordentligt. Sen var det fjutt i Guffi. Vi red på en fyrkant med fyra koner, Guffi kom på direkt att han skulle flytta bakdelen runt dom och när vi sen skulle övergå till att flytta framdeln runt var det omöjligt. Tidigare har han knappt kunnat flytta bogen från marken så att göra det från ryggen har vi inte riktigt kommit till än. Han förstod alls inte alls utan vi fick backa några steg. Men det gick inte att göra vid konerna för då trodde han vara att det var rumpan som skulle flyttas så det blev lite huller om bullar. Problemet var bara att han skulle stanna först och sen flytta, men inte ville man stå stilla inte. Fast om man fick stå nära nära Malin gick det faktiskt helt okej, fast det var ju inte helt rätt. Men han började förstå lite grann i slutet. Lite tölt blev det också.

 

Sen hade vi lunch och teori. En otroligt god efterrätt fick vi, amerikansk jättecookie. Vi var tvungna att säga tre bra saker om oss själva som ryttare, låter kanske inte så svårt, men när man väl sitter där var det inte lätt. De andra höll med om att mitt stora tålamod var den första, de andra två fick bli bra balans och att jag är lugn. Sen fick vi göra massa stretchövningar, mest fokus på höfterna. Det blev mycket aj och oj, men det kändes väldigt rörligt och bra efteråt.

 

Passet på eftermiddagen red jag med Marianne och Frodi. Då hade det börjat blåsa ordentligt så när jag skulle lägga tyglarna över huvudet på Guffi kom det en vindpust och skrämde upp honom. "Du ska nog började från marken" sa Malin då och jag kändes hur skönt det var att hon såg den reaktionen och inte bara hoppa upp och rid för det är kurs, för det var precis vad jag tänkte också. Så jag red från marken och fick honom att flytta bogen och det gick riktigt bra. Sen hoppade jag upp och när vi skulle flytta där insåg Malin att Guffi tror att så fort jag tar i höger tygel ska han flytta bakdelen och när jag tar en ledande tygeltag, alltså tar ut handen mer än 30cm så tyckte han det var jätteläskigt. Vilken resulterade i att han vill springa ifrån min hand...det går ju liksom inte. Så jag skulle provocera fram detta på en liten volt och göra stora ledande tygeltag och försöka få min kropp att inte instinktivt ta in handen så fort han blev stressad av den. Vänster hand var inte alls lika farlig. Efter ett tag var det inte alls farligt längre och då kunde jag ta ett ledande tygeltag, lägga lite vikt i stigbygeln och flytta bogen med det andra benen och vips så fungerade det. Sen kunde vi till och med göra det i tölt, på en fyrkant! Jag har dansat av glädje här hemma, vi kan äntligen träna tölt på riktigt. Han kastade sig faktiskt inte ner i trav en enda gång under eftermiddagspasset, vad glad jag är! Men han fick ett damputbrott i slutet, jämfota hopp rakt upp med lite stamp i marken. Marianne och Malin stod och gapade och undrade vad vi höll på med, och jag bara skrattade och berättade att så göra han när han blir arg och frustrerad av att det är jobbigt. Tydligen har jag stallet personligaste häst och han verkar gilla Malin, han vill gärna mysa lite med henne om han får. Jag är varm och glad i hela kroppen av lycka efter den här dagen! Hon är magisk Malin.

 

Det blev ett långt inlägg det här, hoppas ni orkar läsa. Blev inga bilder idag eftersom det regnade så mycket.

 

Igår blev det en snabb visit till stallet men en kort uteritt med mycket tölt. Anki och Frodi red med oss runt sjön, tog kanske 35minuter runt. Första biten rider man förbi där vi har bete på sommaren, där var det blött och Guffi fick nåt fjutt i uppförsbacken så jag tappade stigbygeln och han fräste på lite till. När vi kom ut på vägen blev det mycket tölt och det var så härligt. Vad han kan tölta nu alltså! Han har faktiskt börjat rolla när det går för fort eller blir jobbigt och tidigare har han kastat sig ner i trav på en gång. Och det går till och med när det lutar lite uppför. Helt perfekt kväll och vi kom alla tillbaka till stallet lite gladare tror jag. Imorgon är det kurs igen för Malin, denna gång blir det hela dagen.

 

Det har varit väldigt skönt att vara ledig i fyra dagar och spenderat nästan all tid i stallet. Jag började med en riktigt lång dag i fredags. Kl 9 kom hovslagaren och skodde Guffi och den här gången blev jag nöjd. Har varit lite lur på om jag ska byta igen, men efter att ha velat fram och tillbaka alldeles för länge kändes det bäst att ringa han. Tur som jag hade kunde han komma när jag var ledig så ta ledigt från jobbet behövde jag inte heller. Guffi bajsade dessutom bara 2 gånger under tiden! Sist tappade jag räkning efter 10e gången på mindre än en timme, så han kanske börjar vänja sig vid hovslagaren och då är det kanske dumt att byta. Efter det red vi ut tillsammans med Frodi och Anki och Hugur och Terese. En riktigt härlig vårdag med strålande sol var det och glada hästar. Allt gick bra förutom på hemvägen när det så klick i huvudet på Guffi och han stängde av. Varför vet jag inte riktigt, men vi skrittade resten av vägen hem. Efter det red jag Salka åt Karin en stund. Hon har varit borta hela helgen så jag ställde upp och motionerade Salka. Första gången jag red henne, rolig svart liten häst. Hon är bara 6 eller 7 år, men jag tror hon kan bli fin.

 

I lördags blev det bara mys och borstande utanför stallet. Det var precis vad jag behövde. Bara få vara utan måsten. Upptäckte att Guffi fått röda slingor i manen och hur lång och tjock den blivit. För övrigt känns det rätt onödigt att bara borsta på honom så där, för han är en riktigt smutsgris. Tur nog har han helt rätt färg för att det inte ska synas så väl.