Jag hann inte vara med i dag när veterinären var ute så Frida fick sköta det själv. När jag kom ut till stallet stod hästarna inne och Guffi såg så jäkla sur ut. Han är så söt min fluff! Han visar så tygligt vilket humör han är på, det syns i ögonen. Han verkade bli lite gladare när han fick digistivekex och sen gå ut igen.

Allt hade gått bra. De fick raspa tänderna men det var mycket mindre än vad jag trodde det skulle vara. Frida hade fått stå med hans huvud på sitt huvud. Han är bra på att höja huvudet och Frida är ingen lång person direkt. Hon hade sett på honom att han tyckte det var lite jobbigt, men han hade stått snällt och inte varit besvärlig alls.

Jag har funderat ett tag på varför Guffi bara krånglar och säger ifrån mot mig. Alla tycker han är så himla snäll, och det är han, men han uppför sig alltid med alla andra. Jag vet att det finns en liten buse där inne. Jag tror att det är för att han är trygg med mig och litar på att jag inte gör honom något illa om han inte "uppför" sig. Han har svårt att lita på människor han inte känner och därför tror jag att han skärper till sig och vågar inte göra fel, för då vet han inte vad som kan hända. Jag tror att han blivit rätt dåligt behandlad tidigare och eftersom han är den han är har han blivit sån här. Snällare häst kan man inte hitta, men samtidigt vill jag inte att han ska vara snäll för att han är rädd.