Efter att inte varit i stallet på tre dagar var det skönt att få åka dit igår kväll igen. I vanliga fall kan jag ibland välja att inte åka dit på tre dagar av andra anledningar, men när man blir sjuk eller inte kan av andra anledningar känns dom där tre dagarna så himla långa! Egentligen kanske jag inte skulle ha åkt för helt frisk är jag inte och idag ökade snormängden. Det blåste rätt ordentligt och var kallt men det glömmer man lätt när man står där och pussar på den där söta fluffpuffen.

 

Jag tog med de långa tyglarna jag gjorde klara i onsdag och provade nere i paddocken och det fungerade riktigt bra. Alldeles lagom längd på ca 5,5meter blev det. Dom låg bra i handen, men kanske lite halkiga. Förhoppningsvis får det inte Guffi att inse hur lätt det är att dra dom ur handen på mig, men han är smart min herre så vi får väl se. Vi körde på volt, böjning, ställning, vinkla nosen utåt, halt, backning och lite trav. Gick både på sidan i olika placeringar och framför en stund. Han har verkligen börjat fatta det här med att vinkla nosen utåt, även om det bara kommer korta stunder ibland så förstår han vad jag är ute efter.

 

Jag har insett att Guffi bara visar mer och mer vad han tycker och tänker. Han vågar ta för sig så mycket mera nu och det är jag väldigt glad för. Visst kan han vara jobbig ibland när han inte är särskilt medgörlig eller inte älskar att arbeta som alla andras hästar verkar göra, men sån är han. Och jag har hellre en häst som vågar framföra sina åsikter till mig än en som stänger av och bara gör. Det är därför jag ofta skriver att vi har diskussioner, för det har vi verkligen.

 

"Nu tycker jag vi kan göra så här."

"Men nej, kan jag inte göra lite så här i stället?"

"Nej, då fuskar du bara. Vi gör så här 3 gånger bra så gör vi något lätt sen."

"Jaja...men jag kanske inte anstränger mig fullt ut för det här kan jag redan. Så...nu har jag gjort det en gång räcker det?"

 

Så tror jag ungefär det skulle låta om vi förde dessa diskussioner med ord.