Jag har hamnat lite efter med dagarna, datorn är fortfarande inte som vanligt så jag har inte orkat ta tag i det hela. Hoppas ni orkar ta er igenom hela texten.

I torsdags blev det löshoppning i ridhuset. I början ville han mest smita undan och slippa jobba, så jag tog faktiskt fram ett långt spö så jag lättare kunda korrigera honom. Han har tidigare alltid varit rädd för spön, men nu accepterade han det och lyssnade riktigt bra utan att stressa upp sig. Ett stort framsteg alltså. Han fick hoppa upp mot en meter tror jag, vet inte hur högt det blir faktiskt. Sedan gjorde vi lite stretschövningar som Linda skrivit om, det så kallade morotstricket. Fast för oss blev det digistivetricket...Och jag blev ännu mer stolt över hans framsteg här. Han tyckte det var jobbigt att böja sig bakåt mot rumpan, men att gå ner med huvudet mellan frambenen var det inga problem med och letade själv gott där fast jag inte gjorde något. För 2 år sedan, inte ens ett år, hade han litat på mig för att våga göra detta! Man blir så glad. Sedan kastade jag de stora gummibollarna lite hit och dit och rullade runt dom vid honom, dom är fortfarande lite konstiga, de kanske attackerar? Mer träning med dom får det bli.

I går jobbade jag och bjöd på pizza hela dagen så när jag väl skulle sova såg jag bara pizza framför mig, men genom att tänka på hur jag gör när jag ska till stallet in i minsta detalj så lyckades jag till slut somna.

Idag skickade jag iväg ett sms till E och frågade om de skulle rida ut i det fina vädret. Så det bar av till stallet, fick låna bilen. Det blåste endel som Guffi inte brukar gilla men jag ville verkligen rida ut så då kändes det bra med sällskap. Kom dit samtidigt som Frostros ägare så vi gick och hämtade hästarna samtidigt och pratade en del. Det verkar gå bättre med Frostros nu, de kan iallafall rida i ridhuset. Innan vi red iväg fick jag bygga om mina träns. Guffi har helt plötsligt fått en kal fläck ovanför ena ögat, väldigt underligt. Så det svarta tränset vill jag inte använda eftersom pannbandet ligger precis där och det går inte att ta av om man inte tar till saxen. Och äppelbetter har fått lite flisor i sig så jag ska sandpappra bort dom så det inte skadar honom i munnen innan jag vill använda det.

En annan tjej följde med på Urga och E red Dynur, det blev en tur till bergtäkten där vi aldrig varit förut. Det är några kilometer efter vägen och man måste gå under motorvägen. Jag hoppade av eftersom Guffi aldrig gått under någon bro eller liknande, så vill inte riskera att åka in i någon betongvägg... Han tyckte mest bilarna som åkte ovanför var läskiga, men annars gick det bra. Vi klättrade i skogen, det blev trav och galopp så ett riktigt konditionspass fick han idag. Det var riktigt fina vägen förutom att grusvägarna hade ganska mycket is, men de klarade av att springa även där i högre tempon. De rider ju med lite högre tempo än vad jag brukar så det blir lite annorlunda och Guffi vill gärna hänga med fast jag kanske fegar lite på vissa ställen.

På slutet blev Guffi och Urga lite trött och vi provade lite tölt, men E och Dynur hade mycket energi kvar. Tölten gick inte så bra, han var redan så trött då. Vi sprang även en del på vägen hem sedan, och innan motorvägen lyckades jag faktiskt få stopp på honom och stanna så jag kunde kliva av medans de andra sprang på. Ett tag trodde jag inte det skulle gå, och jag hade nog uppskattat om de andra saktade av en liten stund innan de fortsätte, men sån är jag. Han var lite lugnare den här gången och jag lyckades komma upp ganska lugnt efteråt.

Han fick lite mer mat än vanligt och massa morötter. En svettig Gufflan fick gå ut i hagen och Frostros ägare sa att hon såg honom galoppera bort till de andra och lera ner sig under magen. Inget han gör i vanliga fall, han kanske ville berätta om sin spännande dag. Mockade en kärra i lösdriften innan jag åkte hem.