I onsdags var det riktigt kallt ute och jag har inte klätt på mig tillräckligt, så den korta stunden jag red tappade jag känseln i låren och fick skutta upp till stallet efteråt för att få tillbaka någon sorts normal kroppstemperatur. Själva ridningen gick bra och han börjat vända och svarar väldigt bra på halv halter och riktiga halter. Även från trav och tölt stannar han ovanligt fort för att vara honom med ganska små hjälper. Tölten kändes riktigt bra och traven lite ojämn, men det kan bero på att jag tappat känseln i benen när vi väl travade. Han fick sedan gå ut utan huvan, eksemtäcket för fortfarande på. Det har varit minusgrader på nätterna ett tag men nu har det blivit varme igen så jag vågar inte chansa än.

 

I torsdags kom Anna ut och masserade Tibra och Guffi. Hon tyckte Guffi såg fantastiskt fin ut i kroppen, blank päls med sitt eget fett, manen har blivit lång och ganska tjock för att vara den här tiden på året. Han har aldrig haft så lång lugg en höst som han har nu. Han hade en liten låsning i bäckenet på vänster sida som gjort att han tyckt det varit jobbigt att böja sig åt höger, men inget stort. Hon tyckte vi ska fortsätta som vi gör för allt såg så bra ut. Hon hjälpte mig också att raspa lite på bakhovarna, jag har inte riktigt vågat ta så mycket så tån hade blivit lite långt. Hon tyckte även hovarna såg bra ut annars och att han ska ha tåkappor när han väl ska skos igen. Att Guffi kommit ur sitt skal och verkligen visar vem han är påtalade hon flera gånger om och tyckte det var så roligt. Hon har känt att han hållt tillbaka tidigare, men nu var allt framme och han släppte in henne. En sån sagohäst säger hon alltid om honom. Det är så roligt att se när hon jobbar med honom, han visar var han vill ha henne och sneglar på mig lite då och då. Han känns så lugn och trygg i sig själv nu, och med Anna blir man så lugn själv och kan slappna av. Det tog bara 19 år för honom att komma hit, men det har det varit värt. Vi pratade också en del om MSM som jag gett Guffi i i år nu. MSM är svavel som hjälper hela kroppen att ta upp alla andra viktiga ämnen och använda dom. Nu har det här varit en väldigt bra och torr sommar men förhoppningsvis hjälper även detta honom med eksemen.

 

Den här semestern kom inte en sekund för sent! Eller jo, det gjorde den nog. De senaste veckorna har vi knappt haft något att göra på jobbet och jag har sovit alldeles för länge på morgonen, men det gör ju inte så mycket när de inte finns något att riktigt komma i tid till. Får man säga så? Sommaren är inte min favorittid på året som ni kanske redan har förstått. Men nu ska jag vara ledig 3 veckor (förutom lite fotojobb, men det är ju bara roligt) och ta det lugnt med Guffi och alla nyfödda små bäbisar runt omkring mig.

 

Det går iallafall bra med Guffi eksem. Det har varit väldigt torrt den senaste månaden vilket är bra för eksemen. Inget regn som ger med insekter när värmen kommer efteråt och så vidare. Men det gör att vi går lite på sparlåga när det gäller motion. Jag orkar inte riktigt motivera mig själv, förrän jag väl kommer ut till stallet oftast eller om jag inte har sällskap så de får med mig ut. Men Guffi lider inte av det. Den uppsvällda magen som kom när de precis kom ut på betet försvann rätt fort och han är tillbaka i sitt normala hull. Lika många hål på sadelgjorden alltså och enligt viktmåttbandet. Han är ovanligt pigg ändå för den här årstiden, vilket jag tror beror mycket på det "eksembraiga" vädret vi har. Han har knappt haft några sår i ansiktet under hela juli och även om han tappar massor med man och svans hela tiden så blir han bara lite torr i bland som går till sig efter lite insmörjning. Nu ska jag inte vara övermodig, för då havererar väl allt, men han har inte förstört ett täcke på jättelänge, bara tagit av sig huvan två gånger och inte tappat halsbandet en enda gång! Peppar peppar!

 

De få gångerna vi kommer ut och rider eler gör något annat går det bra också. Bootsen sitter där de ska och han verkar inte alls bli besvärad av dig. Han har dock inte riktigt vant sig vid traven med dom, jag tror tyngden ger honom lite extra kliv med bakbenet som han inte är van vid för det känns lite ostabilt. Men tölten och galoppen är det inga problem med. Och han travar, men den känns inte riktigt som vanligt.

 

Här kommer ett hopplock av massa cheese sommarbilder! Det ser ju ändå ut som att vi har det rätt bra ändå.

 

Det här med tid finns det inte mycket av på sommaren och när det finns tid är jag så trött så jag inte orkar göra något. Jag köpte en ny kamera för några veckor sedan som jag kan filma med och jag har länge tänkt att jag ska filma när jag smörjer in Guffi. Så förra veckan tog jag med kameran ut i hagen och ställde den på en pall. Hästarna var trötta och stod och sov nästan hela tiden, perfekt när man inte kan agera kameraman och smörja samtidigt. Jag smörjde bara "lite snabbt" vilket tydligen betyder 24 minuter. Sen tar det ju en tag att åka till och från stallet, gå från stallet till sommarhagarna och tillbaka igen osv. Så även om jag bara ska åka ut en kort stund tar det väldigt mycket tid. När jag tittar på filmen inser jag hur noggrant jag faktiskt inspektera varje del av hästen, det har jag inte tänkt på att jag faktiskt gör. Jag har iallafall snabbat upp filmen så ni behöver bara titta i 4 minuter. Enjoy!

 

Så var sommaren igång och med det eksemhelvetet. Vi fick en sånt vackert ihållande regn i några dagar förra vecka och då hjälper ju inget smörjande i världen om hästen går ute dygnet runt. Så nu har det blivit lite sår i manen som jag behandlar med kortisionsalva så jag hoppas det lägger sig snabbt. Har börjat ge dubbel mängd MSM för att boosta upp honom, efter tips från Anna. Annars går det ganska bra, peppar peppar. Ingen täckesmassaker ännu, men det kommer väl.

 

I torsdagskväll hade vi ridlektion för Evelina och efter halva tiden kom regnet. Guffi hörde det innan och blev ett popcorn och sen öppnade sig himlen. GIck inte så bra, men vi fick till några bra galoppfattningar och kunde rida serpentiner genom koner ypperligt bra genom att styra med kroppen, inte händerna. Sen fick hästarna gå ut på bete i det underbara vädret. Sjöhästar såg de ut som. Betet är en bit från gården så det resulterar i att alla hästar skriker efter varandra om någon går därifrån. Oj, vad jobbigt det kan bara när alla är borta säger Guffi! I lördags var han helt uppe i det blå och hans matte glömde han bort några gånger.

 

Igår var han lite lugnare och det var helt okej att vara på gården utan de andra. Men när vi kom ut ur stallet för att gå ner till ridplan såg han någonting långt långt borta och börja fnysa och hålla på. Så han gick från filmjölk till popcorn på två sekunder. Kändes bra det där... så vi körde lite hänga över hästen och targetträning innan jag hoppade upp ordentligt. Kände att det inte var helt lugnt så jag bestämde mig för att bara fokuser på att min kropp var avslappnad och titta på konerna på staketet i varje hörn och bara skritta runt spåret. Tillslut kändes han så pass lugn och med mig att jag testade lite tölt, men nä. Jag vågade inte riktigt rida och han kändes lite gräs tjock om magen, så vi tog trav istället och där kändes det bättre. Red snett igenom, galoppfattning i hörnet och sedan nedtagning till tölt och då vaknade han och det kändes bra. Han gillar verkligen den övningen. Mer avancerat än så blev det inte, men så är det vissa dagar. Men jag är nöjd med avslutningen och att vi tog oss förbi den där första spändheten utan något kaos.

 

Den här helgen har varit en sån där helg med mycket häst, lugn och bara en trevlig helg. Igår red jag och Natalie ut och det gick bra. De försökte vända några gånger, mest Guffi och Spes tittade på, men en eller två volter sen kunde vi gå framåt igen. Fick säga till honom att skärpa sig en gång och sen gick han. Han bjöd på härlig tölt korta bitar, men kände att det var mer en trav och galoppdag.

 

Idag sken solen, klar på himmel och alldeles för varmt för dunjacka. Vi har börjat mocka i hagarna eftersom vi haft stora blodmasken så jag tog skottkärran, kameran och gick ut till Guffi och hans tjejer. Den där tjocka jackan åkte av fort och jag kunde gå runt i bara underställströja. Inte så stiligt, men det var bara hästarna som såg mig. Guffi ville gärna vara med på bild idag, fast han tog lite trött ut. Han kom emot mig, stannade på lagom avstånd och tittade lite hit och lite dit, som det posarn jag lärt honom att vara. Han som brukar ignorera mig när jag kommer krypande och de andra hästarna brukar vara mer nyfikna. Har inte hunnit redigera så många bilder än, men några får ni se på Guffi och hans tjejer. Resten kommer en annan dag.

 

Efteråt gick vi ner en stund i paddocken, Tränade på att vända på kommando, alltså när jag säger "Vänd" och det gick väldigt bra så länge jag hade honom i ledrepet. När han är lös fungerar det inte alls skulle jag säga. Sen fick han springa lös och bjöd på några galoppskutt. Efter det ställde han sig så fint och tittade bort i fjärran så jag passade på att få en bild på hur han ser ut i kroppen nu. Tycker han ser rätt fin ut, hjärtrumpan är borta och man känner revbenen under all vinterpäls han redan fått. Manen är inte den vackraste efter eksemsäsongen, men han har lite pufflugg kvar och svansen har vuxit ut ganska mycket sen han kliade av massor av den. Och de röda topparna på den är så fina tycker jag. Det har varit ganska mycket små knott i luften i helgen och varmare igen, så täcket får han fortsätta ha på sig. Tog av det när jag fotade och han viftade på svansen och han och Saga stod och kliade varandra när jag höll på att mocka.

 

Det känns som att det går väldigt bra nu. Har ridit några gånger den senaste veckan och det går bättre och bättre. Även om jag måste påminna Guffi hela tiden att han inte ska lägga all vikt på vänster bog så försöker han, han lyssnar på min skänkel som faktiskt vill något och korta stunder går han där han ska. Jag behöver inte kämpa mig svettig för att han ska gå rakt fram och inte falla inåt. Vi kan ta trav på volt, med böjning genom kroppen åt rätt håll, ingen bog som far iväg eller att jag hamnar på fel sida. Det känns verkligen som att det hänt massor sedan vi började med lektionerna kontinueligt för Evelina. Vi behövde verkligen det här för att ta oss vidare med all denna snedhet och krokighet. Även i mig. Ibland blir man förvånad över vilken dålig koll man har på sin egen kropp. Vi borde vara experter på våra egna kroppen men nä, vi fattar knappt någonting. Underligt egentligen.

 

Vi har haft kallt den här veckan så Guffi har fått vara utan huvan. Täcket får sitta kvar ett tag till även om det varit minusgrader på nätterna. Jag vill vara säker på att det inte blir varmt igen. Det är så skönt att slippa smöja i timtal varje vecka. Jag har tid till att mysa och träna, busa och bara vara. Idag blev jag riktigt förvånad när jag och mamma var på väg hem från stallet klockan 8 redan, fast vi ridit och pratat med alla andra i stallet och bara tagit det lugnt.

 

Äntligen har jag bredband igen så jag kan skriva på datorn och slipper göra det i telefonen. Blir så krångligt när blogg.se-appen inte vill göra stor bokstav vid varje ny mening så jag måste gå tillbaka och ändra hela tiden.

 

Imorgon är det dags för nästa lektion igen och vi har tränat några gånger sedan förra. Det blir lite bättre varje gång tror jag, men det är väldigt upp och ner. Ibland får vi inte alls till det och ibland så bara fungerar det. Har gjort lite från marken och då blir det svåra varvet lätt och det svåra lätt. Men det beror nog på att jag går på sidan och kan stoppa vänster bogen i vänster varv och inte alls har något att bromsa upp vänster bog i höger varv.

 

Guffi och hans damer har flyttat hem till gården och går nu i hagen de ska gå i hela vintern. I söndags flyttade ett nytt sto till stallet och hon går i hagen brevid och bekantar sig lite med de andra. På lördag ska hon släppas in till dom, så Guffi kommer få gå med 4 ston. Så det lider ingen nöd på honom. Det har lugnat ner sig med eksemen nu, men täcket och huvan är fortfarande på. Smörjer bara in skapet med vitlöksolja och i ansiktet där han är torr och har lite gamla sår kvar. Men den mesta pälsen har växt tillbaka där. I manen och svansen är han fin så har inte smörjt den senaste veckan alls. Nu längtar jag efter frost och kalla nätter så han slipper täcket.

Det går lite upp och ner just nu, träningen blir lite sporadisk efter ork och väder men när den blir av så går det bra. Alla blodiga sår han hade fått i ansiktet för någon vecka sedan har börjat läka och pälsen har börjat komma tillbaka. Han såg hemsk ut, som att han slagits med ett köttätande monster. Det kallare vädret välkomnar jag gärna.

 

I söndag var jag och Nathalie ute och red. Regnet vräkte ner när jag var hemma, men det slutade när jag kom till stallet och vi klarade oss undan. Solen sken till och med en stund. Det gick riktigt bra, Spes och Guffi är ju som ett gammalt gift par ibland och surar den ena så surar den andra. Försöker den ena vända så försöker den andra, men jämfört med tidigare gånger var deras försök inte så inlevelsefulla. Någon liten krumbukt och volt och sen gick vi framåt igen. Mycket galopp och tölt blev det och Guffi bjöd på tölt i lång låg form. Ja alltså lång låg för att vara honom då så klart. Men det är första gången på uteritt! Tölten har alltid gått lättare ute men han har inte sökt sig neråt så långa stunder tidigare. Spes galopperade om oss en gång också, och jag vill skratta varje gång det händer åt min knäppa häst. Han saktar ner och släpper förbi alla som är på väg om, man skulle kunna kalla honom för en riktigt gentleman. Är det något han helst slipper så är det att ligga först, helst ska han vara längst bak om man är fler än två.

 

Det har varit en ganska stressig tid men mycket att göra det senaste. Jag ska nämligen flytta igen. Lägenheten jag flyttade till i somras vill jag inte bo i och har knappt varit där den senaste tiden pga personliga skäl. Så till helgen blir det flytt till en ny lägenheten som det känns så mycket bättre att vara i. Den är mindre, mycket mindre, men jag behöver inte så stort när jag är själv och dessutom har jag en stor inglasad balkong. Förhoppningsvis lugnar allt ner sig snart så jag kan få lite ro i både kroppen och hjärnan.

 

På torsdag ska vi börja rida för Evelina. De kommer bli lektioner varannan vecka, 6 gånger här i höst. Ska bli skönt att få hjälp med jämna mellanrum, men det ska också bli intressant att se hur vi klarar av att rida med tre andra samtidigt. Det var många år sedan sist och eftersom Guffi ska ha koll på allt och alla måste jag träna på att stänga av omgivningen, för då gör även han det.

 

Nu lär väl någon halshugga mig och testen tycka att jag är dum i huvudet. Men nu är det faktiskt så att jag är otroligt less på allt som hör sommaren till när man äger en eksemhäst och dessutom själv blir uppäten av alla bitande insekter det finns i avlånga land. Mygg, knott, broms, flugor, eksemtäcken hit och eksemtäcken dit, laga, byta, leta delar, tvätta, stå ut med stanken, salvor och smörjor, kladdig häst från svansrot till näsvingar men som ändå är krustorr, kli, kli, kli, smörja, spraya, pengarna rakt ner i ett svart hål, kli, kli, kli, slita sig i håret, gtåten i halsgropen, ångesten för man gjort något annat en ynka dag och hästen har kliat sönder sig, hålla koll på vädret, för varmt, trött häst, för regnigt, för fuktigt, sönder kliad häst, arg häst som har ont för att han kliat sig, trött matte, trött häst, trött trött trött kli kli kli.

 

Jag skulle kunna fortsätta länge till men ni kanske förstår. Nu vill jag ha -15, en meter gnistrande vit snö och strålande sol. Åh vad jag längtar! 

 

Jag älskar min häst. Men jag hatar hans eksem. Skulle han inte vara den viktigaste i mitt liv eller rättare sagt, mitt liv, hade jag inte orkat. Jag skulle göra allt för min Puffe och det är därför jag fortsätter fast jag inte orkar och bara vill somna och vakna när vintern har kommit. Sommar är verkligen inte våran grej, vi mår båda två så mycket bättre på vintern. Visst fan kan det vara kallt, men det gör inget när man kan galoppera i nysnö och värma händerna under manen som faktiskt är någolunda lång när det växt ut igen.

 

Det här med att hinna med och skriva något här finns liksom inte, men nu har jag lite tid över. Guffis eksem ser just nu väldigt bra ut. Igår duschade jag honom med hjälpt av mamma. Vi har ridit ut några gånger med sällskap och det har känts lite så där, mest på grund av att tölten inte riktigt velat fungera för oss. Den är där, men vi orkar inte hålla den och den har känts travtaktik. I söndags red jag en stund i paddocken och då var det lite bättre, men ändå inte som det brukar. Travade efteråt och jag börjar få tag i den där vänster bogen vi har problem med även i trav. Sen red jag ut med Anki upp på berget. Hon skulle bara skritta efter tävlingen i söndags, men Tyr var så pigg så det blev en del galopp också. Guffi blev riktigt trött för det var varmt och han fäller rätt mycket, så det var uuppskattat med en dusch efteråt.

 

Idag red jag igen och bestämde mig för att börja med trav och galopp och sen prova tölten. Så vi trava på, men då kändes inte den riktigt ren. Tankarna börjar snurra och man blir fundersam. Då provade jag att ta tölt istället, men hade inte förhoppningar om att det heller skulle kännas bra men vips så var den där! Det flöt nästan bara på varv på varv, vi ramlade ner i trav några få gånger när han slappnade av lite för mycket, men jag kunde även driva på och "rida bort" traven när jag kände att det var på väg några gånger. Det är svårt det där, för jag vill att han slappnar av, men blir det för mycket ramlar han ner i trav. Så jag måste hitta en  sätt att rida bort det utan att sätta spänning i honom igen. Mycket svårt... Men var väldigt nöjd efteråt och det kändes så skönt att vi fick till det.

 

Det har hänt mycket sedan jag skrev något senast. För första gången sedan jag började skriva den här bloggen har jag inte känt något behov av att skriva något eller ens haft tid. Men det är egentligen synd för det har hänt en del, fast ändå inte. Jag skriver bara för att jag ska kunna gå tillbaka kanske om ett år, jämföra, hur hade vi det då, hur såg läget med eksemen ut, vad gjorde vi för något. Och nu har jag en hel månad eller nästan två där jag inte skrivit något. Så nu får det bli en kortfattat uppdatering av läget.

 

Blossade upp ordentligt i början på juni. Pang så det ett dag när det var varmt och hade regnat innan. Guffi kliade bort halva svansen och var riktigt svullen och varm i ungefär en vecka. Några tuber med hydrokortison senare började det läka och blev bättre. Nu är han bara kal där bak och det ser inte så snyggt ut. Det blev även lite i manen, men nu har han haft huva till täcken så där har det läkt fint och syns inte lika mycket som i svansen. Han har haft flera bett i ansiktet som blivit svullna och gör ont. Det är inte lätt att vara eksemhäst.

 

Förresten så var jag tydligen med i en tävling på instagram utan att jag visste om det och vann en tabortmyggmaskin, en liten bara men som kommer komma till användning en hel del. Jag har inte provat den ännu, men det kanske blir i kväll när jag ska till stallet. Jag hoppas den är så bra som det sägs.

 

Just nu ligger vi lågt och tar det rätt lugnt. Jag har varit borta i en vecka och innan dess hade jag mycket att göra. Nu när jag är hemma igen har jag fortfarande en del att göra och det har dessutom varit väldigt varmt, så det blir tidiga morgonar eller sena kvällar i stallet. Det har blivit lite ridning och nästa vecka kommer Anna och hovslagare samtidigt och då ska vi ha ett litet möte om Guffi. Anna som masserar Guffi ser en liten rörelsestörning och göra en plan, därför ska hovslagaren vara med för detta innefattar även hans hovar. Hon tror att han haft en hovböld igen ivår som jag inte märkt, han visar ju ingenting den luringen. Därför har jag bestämt att jag inte rider något tills dess, utan vi gör annat så länge och fokuserar på att mjuka upp honom efter den lilla vilan och tränar grunder. Resten av sommaren har jag bestämt att vi ska fortsätta träna grunder, ridning ska ske mest ut när vi har sällskap och annars träna på kommunikation.

 

Igår var jag ut på morgonen innan det blev 34 grader varmt. De har tagit bort tråden runt paddocken men jag kunde ha honom lös utan problem. Han sprang runt då fint på en volt runt mig. Inte ett enda försök till att äta något gräs ute på någon kant. Det är för mig ett bevis på att vi gör något rätt.

 

Jag har haft semester i två veckor nu. En spenderades i Danmark där min bror tog studenten. Det går inte alls till som i Sverige men det var trevligt att få umgås med den långa pojken. När jag kom hem var det bara att förbereda det sista innan min flytt. I onsdags gick flyttlasset från mamma till min egna lägenhet. Det känns lite underligt. Jag har aldrig bott helt själv förut, jag måste fatta alla beslut själv och har lite svårt för det när jag inte har något att prata med alla gånger. Men jag får och andra sidan göra precis som jag vill, möblera som jag vill, ställa saker vart jag vill och köpa vad jag vill! Nu har jag bara en mil till Guffi, vilket känns väldigt nära och bra. Än så länge har jag inget internet men just nu är jag hemma hos mamma och väntar på mat så jag kan låna lite av henne. Perfekt planerat att försöka börja blogga igen när jag inte har något internet, så det blir nog några mobilinlägg ett tag.

 

Här kommer några bilder från en dag i maj när jag försökte fotografera honom bland vitsippor och han var helt omöjlig den dagen och tyckte att jag var skittråkig. Men det är sånna dagar man får med hans personlighet, dom där bilderna när han tittar upp med öronen åt alla hål och ögonen glittrar för det var något som lät och han bara måste hålla koll.

 

VIlken vecka! Jag har flängt fram och tillbaka hela dagarna har det känns som och det har hänt mycket roligt och lite tråkiga saker. Jag har varit så trött hela veckan dessutom. Började veckan med att titta på några lägenheter på lunchenoch bestämde mig för en som ligger 1 mil närmare både stallet och jobbet. Samma kväll, alltså tisdag, får vi reda på att dom dragit vårat postnummer i Postkodslotteriet och mamma har en lott! Men vad vi vunnit fick vi inte reda på utan fick vänta till idag, så det har legat och grott i bakhuvudet hela veckan. 65 miljoner skulle de dela ut till lilla Bergeforsen. I onsdags skrev jag på papper för lägenheten, 1 juni eller 1 juli blir det flytt! På kvällen var jag ut till Guffi och vi sprang runt och flyttade bog i rundcorallen. Gick bra och han har verkligen lossnat i bogen. I torsdag tog jag med mig Linnea och tittade och provkörde en bil efter jobbet. Idags for vi runt men jag vet inte riktigt vad det var vi gjorde. I går var vi hos mormor och på eftermiddag hade jag äntligen ork och tid att åka till stallet och rida.

 

Blev en uteritt med Anki och Frodi, och det gick både väldigt bra och blev tok. Guffi kände nog av att jag var lite stressad och tyckte vi kunde springa lite mer än jag tyckte. Blev alla fyra gångarter och när han höll sig i skinnet gick det riktigt bra. Sen var det snabbt hem och hämta mamma för att åka och köpa bilen jag tittade på i torsdags. Känns riktigt bra atta ha en fungerande bil igen. Nu ska bara den gamla skrotas.

 

Idag var det dags att få veta vad mamma vunnit. I stormvindar stod vi på torget och applåderade så händerna gjorde ont. Våran postkod vann inte några jättevinster, men en vinst blev det iallfall. Det är mamma verkligen värd! Vi firade med fika hos min syster och efter det åkte vi ut till Guffi. Hans kompisar Birta och Andvari flyttade idag så han blev själv och därför skulle Spes få flytta in till honom. Om två veckor när Karin flyttar Ör och Salka får Guffi och Spes flytta till stohagen, när de finns plats för dom. De blir för många nu så då blev det här den bästa lösningen. Några stallkläder hade vi inte tagit med så jag fick låna ett par stövlar av Anki så jag kunde hämta Guffi i den leriga hagen utan att skita ner mina nya skor. Inte så bra planering där. Vågar inte vänta längre så nu åkte eksemtäcket på, det har varit väldigt varmt trots de starka stormvindarna och imorgon ska det blåsa mindre men vara lika varmt så nu kändes det som dags. Dessutom vill Anki att vi tog av broddarna, så det var bara att hugga i och dra loss dom. Tur man inte är så rädd om sina vanliga kläder ens. Ihopsläppet gick bra, Spes har ju varit så kär i Guffi så det blev nog glada av att få vara tillsammans igen.

 

Eller inte.

 

Men vi börjar med en glad nyhet. Morgonstjarnas föl har äntligen kommit! En söt liten kille efter Thor från Järsta. Kan man bli annat än söt då?

 

Förra veckan blev det en oplanerad vilovecka för Guffi. Det har varit så varmt och han blir så trött så det kändes lika bra. Det blir inte roligt när han är så trött och jag vill inte tvinga honom när han somnar så fort han kommer in i det kalla stallet.

 

Ikväll när jag tog in honom hade han en stor tova i manen och när jag borstade ur den kändes det som att halva manen lossnade. Det är så tråkigt! Antagligen blev det av ett det regnade väldigt kraftigt igår och i natt och sen väldigt varmt och kvalmigt. Vi gick ner en stund i paddocken och "red" från marken vilken gick rätt bra och sen fick han springa lös en stund. Även om det var lite svalare ute vad han lite trött och seg, men det gick helt okej ändå. Sen gick han in i stallet och sov medans jag smörjde in honom. Sen ville han faktiskt gå ut självmant.

 

 

Igår kväll åt jag middag i stallet och stallägarna frågade när jag skulle sätt upp ett tält så jag kan sova där. Jag vet inte om de menar att jag är där ofta eller? När jag gick ut till hagen för att hämta Guffi ligger det en liten jävla skräckinjagande orm mitt på stigen, ute på åkern. Den hade nog virrat bort sig lite men panik fick jag och ville helst springa hem och gömma mig under täcket, typ. Men jag kände mig riktigt modig som vågade springa allt vad jag orkade förbi den, en omväg alltså, hämta Guffi och ta en ännu större omväg tillbaka eftersom Guffi blev uppjagad av att jag var skräckslagen och inte riktigt ville gå framåt. Panik panik panik, gå då hästjävel! Väl inne i stallet öppnades dörren av Marianne och Sandra som tittar på mig, ser skräckslagna ut och undrar vad som har hänt. Det enda jag fick fram var "Jag såg en orm!" Det tog en bra tag innan jag hade lugnat ner mig igen kan jag säga.

 

Iallafall så red vi sen en stund i paddocken. Först kändes det bara blä, vi var väl inte helt sansade efter den där ormhistorian. Insåg rätt snabbt att det jag tänkte träna på inte skulle bli något bra, så vi gjorde det en kort stund tills det ändå kändes okej och sen gjorde vi det vi kan. Då kändes det mycket bättre. Det blev iallafall töltträning men längs fyrkantspåret där han orkar mera och det kändes faktiskt väldigt bra. Jag ska bara komma ihåg att vara mer rörlig i kroppen. Sen kom mamma och följde med ut till hagen för jag vågade inte gå själv. Hon skulle ändå hämta mig för hon hade min bil eftersom hennes är trasig. Jag vet att jag är feg, men ormar är det värsta jag vet.

 

Idag släpade jag med mig mamma till stallet igen och Guffi fick sig en ordentlig dusch. Han har varit riktigt kletig det senaste så nu när det äntligen blev varmt igen var det dags att bli ren. Ni skulle ha sett hur allt jag smörjt med bara rann av honom. Efteråt såg han väldigt fin och fluffig ut. Svansen har läkt väldigt fint och det är inga kala fläckar kvar utan det har börjat växa ut igen. Manen är bara lite torr högst upp men inget skorv någonstans och för det mesta mjuk. Så nu hoppas jag och håller alla tummar och tår att han håller sig så här fin, men det kommer säkert att bli värre igen som vanligt. Jag får vara glad att han är fin just nu iallafall.

 

Guffi har fått vila i fyra dagar. Jag eller mamma har bara varit ut och tittat så täcket sitter på och smörjt och sprayat det som behövts. Han har inte förstört täcket sedan i måndags *jubel!* Jag har inte orkat något mer, men igår och idag har vi aktiverat oss lite. Igår åkte jag ut direkt efter jobbet. Först var jag in på Graftströms och köpte ett nytt bett, eller rakt "travbett" eller halfcheek, vad man nu vill kalla det. Provade det när vi tömkörde i paddocken och det gick rätt bra. Han kändes lite stel faktiskt. I paddocken stod några koner i en cirkel så vi använde oss av dom och några andra att gå runt. De som stod i en cirkel gick vi runt helt vanligt men också slalom emellan för att han skulle böja sig ordentligt. Tog lite trav och tölt innan jag kände mig nöjd.

 

Idag hade jag bestämt att vi skulle träna uppsittning. Det kändes bra att gör det nu första gången jag ska rida efter avramlingen, även om det var en olycka och inte något bockning från Guffi. Men det är bra att träna även om det fungerat bra. Och det gjorde det även idag. Tre gånger upp och ner helt utan problem. Red sen max 15minuter i paddocken. Konerna stod kvar sen igår så jag använde mig av dom och red på en volt och böjde honom med skänkeln och det gick riktigt bra. Över gick i trav och det var väl inget speciellt där, man han sänkte sig några gånger och böjde sig genom hela kroppen och dessutom innåt som jag ville. Tog lite tölt runt fyrkanten sen och i vänster varv bjöd han på två finfins sträckor, fast resten var rätt blä. Men det vi skulle träna på idag gick iallafall bra så jag är nöjd.

 

Efteråt blev det en duschning för Guffi i man och svans. Efter en vecka med hydrokortison var han riktigt kladdig och nu när kliandet verkar ha lagt sig ville jag tvätta bort det innan jag börjat smörja med det vanliga igen. Det var inte det lättaste ska jag säga eftersom vi blev terroriserade av flugor och hästbroms. Guffi blev så irriterad att han flera gånger medans jag tvättade svansen gick in i stallet. Jag skulle behöva några fler armar. Men tillslut blev vi klara och jag smörjde in honom ordentligt. Jag har precis börjat prova en ny sak. Han blir väldigt biten i skapet och inget verkar hjälpa egentligen för även om ett sår läker till nästa dag så har han fått ett nytt. Anki tipsade om att blanda rapsolja och 5-6 vitlöksklyftor, skaka flaskan ibland och efter några dagar kan man använda det. Så nu har jag smörjt in honom med det i två dagar i skapet och idag blev det även i öronen och lite på såren som blivit i ansiktet. Jag vet, man ska vara försiktig med olja men han har ju täcke och huva så det är lugnt. Inga stora mängder är det heller. Nu hoppas jag det fungerar lika bra på Guffi som på Ankis hästar.

 

Igår var det varmt ute så jag väntade till kvällen med att rida. Det blev en uteritt med Anki och Frodi och slutade med att vi var ute i över 2 timmar och red. Vi red upp för kraftledningsgatan och hon visade mig lite stigar där uppe. Tråkigt nog får man vända och rida tillbaka och hoppa av vid ett ställe men annars var det fina vägar. Alla gångarter flöt på rätt bra. I tölten var han väldigt tung och hängde på bettet så det blev inte så mycket. Blev mest massa prat och skritt under turen. Tur nog blåste det så vi slapp de värsta insekterna. Jag var hemma 10 i 11 och då åt vi jordgubbar med grädde.

 

Idag sov jag alldeles för länge. Hade tänkt duscha Guffi innan vi skulle släppa in Andvari i deras hage, men det blev bara svansen. Vi stod precis utanför hagen och gjorde det med vatten i en dunk vi tagit med. Mamma följde med och Guffi skötte sig utmärkt. Så nu är svansen ren och fin, och väl insmord. Lite bulle fick han sen innan ihopsläppet som gick bra. Lite skrik och viftade med benen men ingen farligt. Soldan lekte plåster på Andvari och Guffi blev utan kompis en stund, men Soldan kom tillbaka efter en stund när Andvari blev tråkig. Det ska nog gå bra det där. Vi fikade allihopa vid hagarna. Guffi hade tappat huvan igår och sitt halsband mot insekter idag så vi gick på skattjakt i hagen. Vi hittade allt som tur var fast på den sista biten vi letade närmast grinden. Det är så typiskt!

 

Inte hinner jag med och skriva här när Guffi trasar sönder sina täcken ett efter ett. Men jag får skylla mig själv lite också eftersom jag faktiskt hittade orsaken igår kväll. Han har börjat klia sig i svansen, han är svullen och tjock och har fått några kala fläckar. Det har varit sånt här väder med sol och regn om vart annat, och är man inte i stallet precis när det slutar regna så är det svårt att hänga med i svängarna. Men igår kväll blev det ordentlig smörj av man och svans. Från att jag hämtade honom och släppte ut honom hade det gått 1,5 timme och då smörjde jag bara. Vilken tid det tar! Nu blir det smörj några dagar i rad i svansen så vi får bukt på det här innan det blir värre och så hoppas jag att täckena håller sig hela nu, iallafall längre än ett dygn. Manen är fortfarande fin som tur är, ett litet sår hittade jag uppe i nacken där varken täcke eller huva täcker över.

 

Det har även hänt lite annat i veckan. I tisdags red jag och Kristina ut på en härlig uteritt i det då fina vädret. I 1,5 timme var vi ute. Mycket skritt och galopp blev det. Även trav, men tölten blev bara några få korta bitar. Det var inte våran grej i tisdags helt enkelt. Men de andra gångarterna var riktigt bra. Några stunder fick vi till en riktigt fin skritt. Han hade lite bråttom på hemvägen (pga kissnödighet upptäckte jag när vi kom tillbaka) och den energin fångade jag upp och han jobbade genom hela kroppen. Lite fokus på lång låg blev det också.

 

Efter ridturen fick Guffi några nya hagkompisar. Det blev lite bråk bland killarna tidigare så vi fick göra om helt enkelt. Guffi och Soldan fick flytta till hagen precis brevid deras gamla, ute på betet. Sen flyttade Odinn och Hugur in hos dom. Det hela gick bra. Det peps och skreks lite, men det lät värre än det var. Inget bråk alls. Eller ja, Guffi försökte bita Odinn precis när jag filmade men det var det enda. Hugur skrek värst av alla, hemsk låter han. På söndag ska Andvari flytta in där och Hugur ska sedan tillbaka till Tyr och Frodi. Han är med nu för att de ska bli en stark grupp innan Andvari kommer, så det blir lugnt sen hoppas vi. Guffi har tagit ledarrollen och Soldan hänger på honom. Hugur och Odinn går på sitt håll. Men när Guffi inte är med är det Hugur som bestämmer. Anki tycker Guffi är en bra ledare eftersom han aldrig hävdar sig eller ska bråka. Han bara är. Hans självförtroende har växt de senaste åren, för i Viby var han ingen bra ledare. Det jobbiga för mig är ju att han vill ha koll på de andra hela tiden och är lite besvärlig när vi ska gå från hagen. Han ville inte lämna Soldan med Odinn igår, men tillslut tog vi oss därifrån.

 

 

Jag behöver bara avreagera mig lite! Är så jäkla trött den här veckan eftersom jag i måndags började på min utbildning på mitt nya jobb. Mycket nytt att lära sig och man måste vara trevlig hela dagarna, men det är roligt och gå bra. Det jag just nu är arg på är faktiskt Guffi. Helt jävla omöjlig är han med sina eksemtäcke! Ett efter ett förstör han dom! Det hänger hit och dit när folk kommer ut i hagen och eftersom jag nu börjat jobba orkar jag inte åka ut varje kväll och hålla på! All ledig tid vill jag heller inte lägga på att laga täcken. AAAAHHHH! Nä, jag får väl sätta mig och sy nu då på det täcket han hade förstört i förrgår. Min snälla stallägare fixade iallafall så jag slapp åka ut då. Igår kväll fick han ett nytt och ikväll var det trasigt eftersom jag så klart inte vill åka ut. Men en annan i stallet skulle byta täcke åt mig. Tur det är så snälla människor i stallet!

 

Just nu hatar jag eksemtäcken!!!!

 

 

Igår var jag ut och tänkte hitta på något i paddocken, men Guffi tyckte något annat. Hämtade han från hagen och som vanligt fick jag övertala honom lite att gå in i stallet. Men sen skulle han inte gå ut. Eftersom vi var själva fick han vara lös, i dörren ut hade jag hängt ett grimskaft som stopp. Först stod han längst in i mörkret och såg ut att tycka det var riktigt mysigt. Filosoferade gjorde han nog medans jag satt i dörröppningen och bara tog det lugnt. Eftersom han inte alls verkade vilja gå ut tog jag och smörjde in man och svans ordentligt och han stod still hela tiden fast han var lös. Så en riktigt mysdag blev det igår. Istället för att gå raka vägen till hagen gick vi istället runt hela sjön på kanske 2km, så fick han röra på sig lite iallafall. Han var riktigt duktig, han brukar ju stanna var tionde meter och titta sig omkring men igår gick vi på i ett friskt tempo hela vägen nästan. Tvärs över sjön står det några hästar och en av dom hade fått på sig ett eksemtäcke. När han såg oss kom han springande emot oss och såg ut som "Men du, du har ju en pyjamas precis som jag! Vad heter du? Varför har du pyjamas? Kliar det på dig också?" Guffi blev mest lite paff när han for iväg i en bockserie efter deras diskussion.

 

Idag när jag kom till stallet berättade Lotta att Guffis täcke var trasigt. Bensnöret jag sydde fast i söndags hade lossnat helt. Det blev tömkörning i paddocken idag med det bettlösa tränset. Lite svårt att hålla sig på fyrkantspåret men han bjöd på mycket tölt idag. Enkelt var det till och med. Lite trav och annat höll vi på med. Eftersom jag inte hade något täcke att byta till i stallet fick han gå ut i en hage vid stallet själv. Lite orolig kille tog tillfället i akt och rullade sig i skiten så klart. Han stod tydligen och gnäggade en hel del i väntan på att jag skulle komma tillbaka. Sedan åkte jag för att hämtade mitt nya bilbatteri och hämtade mamma på hennes jobb eftersom min bil fortfarande är trasig. Vi åkte till mormor, jag gick på hästaffären som ligger precis brevid och köpte ett nytt täcke åt Guffi. Vi handlade åt mormor och sen åkte vi tillbaka till Guffi, som gnäggade åt mig när jag klivit ut bilen! Gullepuff! Så vi klädde på honom och gick ut till hans tanter (och lilla Iza och Soldan). Glad häst galopperade halvvägs upp för backen och blev inspekterad av småttingarna för han hade ju bytt färg från brun till grå och luktade lite annorlunda.