Det var länge sedan jag skrev något här nu. Lite tråkigt att inte uppdatera och skriva ner allt vi gör nu när det faktiskt går så himla bra. Det är mycket lättare att slänga upp en bild och lite text på Instagram så är det klart. Vi finns där under namnet fridabennerman om ni vill följa oss där.

 

Förra helgen hade vi kurs för Johanna Asplund. Red för henne en gång vid jul och det gick bra, så nu blev det kurs en hel helg för henne. Hon kommer snart tillbaka igen. Det är skönt att rida för någon som inte sett hur Guffi kan vara när han är stressad och det knappt går att använda skänklarna och sånt där. Hon vågar pusha oss vidare, så vi tar större kliv framåt i utveckligen. Känns verkligen som att vi fick väldigt mycket hjälp och kastades framåt i utvecklingen, även om vi fick jobba riktigt hårt. Så därför tänkte jag bjuda på en film från mesta dels sista lektion på söndagen. Första delen är från förmiddagen och resten från eftermiddagen. Det är nästan lite konstigt att se, är det verkligen vi som är så där bra?

 

 

Sista lektionen på söndagenkändes Guffi lite mjukare igen, men vi började ändå med halt och det vi gjorde lektionerna innan. När det kändes okej och Guffi började bli frustrerad fick han istället trava ganska kravlöst några varv och en riktigt bra trav bjöd han på, synd bara att det inte blev fler bilder på den och de som blev är väldigt långt ifrån så jag ar fått beskära det väldigt mycket.

 

Det här med tid finns det inte mycket av på sommaren och när det finns tid är jag så trött så jag inte orkar göra något. Jag köpte en ny kamera för några veckor sedan som jag kan filma med och jag har länge tänkt att jag ska filma när jag smörjer in Guffi. Så förra veckan tog jag med kameran ut i hagen och ställde den på en pall. Hästarna var trötta och stod och sov nästan hela tiden, perfekt när man inte kan agera kameraman och smörja samtidigt. Jag smörjde bara "lite snabbt" vilket tydligen betyder 24 minuter. Sen tar det ju en tag att åka till och från stallet, gå från stallet till sommarhagarna och tillbaka igen osv. Så även om jag bara ska åka ut en kort stund tar det väldigt mycket tid. När jag tittar på filmen inser jag hur noggrant jag faktiskt inspektera varje del av hästen, det har jag inte tänkt på att jag faktiskt gör. Jag har iallafall snabbat upp filmen så ni behöver bara titta i 4 minuter. Enjoy!

 

Det är redan två veckor sedan till kurs, vad tiden går fort! Det är iallafall alltid lika roligt när Malin kommer även om det ibland är rätt jobbigt också. På förmiddag fick vi börja med halsring, gjord av ett gramskaft. Skritt, halt, backa. Fy fan sa Guffi och stängde av. Det blev lite för mycket, om jag bara sa "back" gick det lättare för det har jag lärt honom från marken. Så jag fick istället göra samma sak fast som vanligt. Med röst, säte och tygel. Då såg Malin att Guffi inte stannar rakt när vi gör halt. Nä, så har han alltid gjort och att göra halt och stå still är jäkligt svårt. Så länge jag inte har helt långa tyglar och använder rösten bara, då kan man stanna rakt. Så vi spenderade resten av de 45 minuterna med att försöka göra raka halter. Så fort rumpan åkte ut, eller bogen eller någon annan kroppsdel flöt iväg, då fick vi inte stanna, det var bara att fortsätta framåt. Skritt långsammare och långsammare och tillslut, efter sisådär 2 varv runt paddocken fick vi till en rak halt. Och sen var det bara att börja om. Jobbigt men oh så nyttigt för oss.

 

Det känns verkligen som att allt det jobbigt och svåra vi jobbat med sedan Guffi hade ont i våras börjar släppa nu. Vi har fått hjälp med att träna rätt och det går bättre och bättre hela tiden. Fokus har legat ganska mycket på att få till traven så jag har tagit tölten när vi ridit ut. Men jag börjar känna att vi kommit så långt att vi behöver tänka på den också igen. Mest egentligen förberedelse för tölt. Så fort jag börjar samla upp honom kommer det en lite protest och jag har dragit mig lite för att göra det faktiskt, undvikt det. Vi red för Evelina igen i torsdags och vi fick träna lite på den där korta samlade skritten, utan något krav att det måste bli tölt. För så blir det, jag börjar samla honom och han rusar iväg in i tölt och ramlar ner i trav på en gång. Så han måste vänta och jag inte bara ge efter. Vi ska även slappna av, annars blir det ingen tölt. Punkt.

 

I helgen skulle vi ha en kurs både lördag och söndag för bästa Malin, men hon hamnade på sjukhus i natt så det blev bara igår. Jättetråkigt för jag kände verkligen att jag vill vara med Malin mer och Guffi ville inte gå ut ur paddocken igår min gulle. Vi fick alla träna på rakriktning igår och vi började med skänkelvikning. Åt vänster bara flyter vi, så där lätt som det ska vara. Åt höger gick det rent ut sagt skit. Vi upptäckte att han gör skänkelvikning om jag lägger vänster tygel mot halsen och alltså tränger över med vänster hand. Och den gör det av sig själv, ppoff så är den där. Så det var jäkligt jobbigt att få den att sluta och gå honom att flytta för skänkeln. Jag lyckades stoppa armen från att fara iväg, men vet ni vad handjäveln gjorde då? Jo, den vek sig åt höger! Så jag satt där med armen på rätt ställe men med en hand som pekade rakt åt höger. Jag tror inte den där handen ens tillhör min kropp, det är någon annan som styr den. Jag måste hitta något sätt att bryta det där, och det gick bättre och bättre men jag kommer få jobba hårt. Det blev bara skritt för oss men väldigt nyttigt. Dessutom sitter jag snett åt höger, Guffi puttar över mig dit och jag är starkade där. Så nu får jag sitta så det känns snett åt vänster, för då är jag rak.

 

Idag red jag och mamma själva och det kändes som att kroppen börjar fatta. Eller så var det för att ingen såg alla fel jag gjorde. Kändes som att jag bara stirrade på den där vänster handen så den skulle hålla sig på rätt ställe. När skänkelvikningarna och flyttandet hit och dit kändes bra tog vi tag i den där korta skritten. Tyckte det gick bra, en lite protest i början sen kände han avslappnad. Några gånger ville han dra i väg, men det fick han inte. Han ramlade inte ner i trav utan vi saktade av innan, tills jag bad mamma filma. Då gick det inte alls lika bra som ni kommer se. Travtakt eller rent ut sagt trav innan vi kommer ner i skritt igen. När jag fick se tyckte jag bara han såg lång ut och inte alls som det kändes. Han har lång kropp, det går inte att få bort, men jag insåg att jag måste samla upp honom mer för att vi ska kunna fortsätta i tölt utan att ramla ner i traven. När jag såg den senaste filmen på oss från i mars så kändes det lite bättre, det har faktiskt hänt saker sen dess. Han är mycket mer avslappnad i hela kroppen och börjar hitta en avslappnad form.

 

Om någon orkat läsa igenom allt det här så kommer nu en film. Det är mamma som filmat så ja, vi syns iallafall. Och det gick som sagt mycket bättre innan hon filmade, som vanligt.

 

I måndags eftermiddag var Anna ut och masserade Guffi. Jag jobbade så dom fick vara själva och det lät som att han skötte sig bra. Han gillar Anna och släpper in henne mer och mer varje gång hon kommer så jag kände att jag kunde lite på henne. Hade inte sagt vad jag upplevde för problem utan vill se vad hon hittar först. Hon hade fixat med bäckenet och låsningar i nacken och vänster bog. Tror höger bakben påverkades av bäckenet, jag väntar och ser. Dessutom hade hon håret av halva hästen, skönt när någon annan gör det åt en. Hon använde en svettskrapa och tog i så det blev som massage, så ska jag också göra nu. 

 

När jag kom ut hade hon åkt hem men ville att jag skulle promenera eller låta honom springa i paddocken om han ville. Han sprang på, eller joggade runt av sig själv och jisses vad det dallrade. Filmade en stund så ni kan se, det ser väldigt roligt ut. Skickade filmen till Anna och hon kunde se en liten rörelsestörning i vänster varv så nu ska vänster bakknä smörjas med arnika och jag ska filma han igen om en vecka. Jag ser då ingenting, gör ni? Vi avslutade med en promenad runt kvarteret och jag hoppade och flaxade lite medans vi gick och han vande sig och sluta bry nästan på en gång. 

 

Här kommer filmen, titta vid bogen och virveln bak så ser ni dallret.

 

 

 

Den här veckan blev inte som jag tänkte. Jag red förra helgen som jag inte har skrivit om och det gick bra, peeweebettet är väldigt uppskattat tror jag och vi kan tölta i paddocken helt plöstligt! Samtidigt har han varit lite tjurig, tror det är för att han börja fälla. Om vi håller på med en övning lite för länge så tjurar han bara, ungefär som "Men matte, jag fattar vad jag ska göra men nu blev det tråkigt och jag vill göra något annat!" I onsdag gick vi en promenad och det hade inte tinat så mycket som jag trodde så vi fick pulsa i djupsnö i uppförsbacke. Ungefär så här tror jag vi båda kändes oss, fast Guffi undrade vad tusan jag skulle dra med honom dit för.

 

Idag hade jag och Karin bestämt att vi skulle rida i paddocken, hon ville ha sällskap för då går det bättre för henne. Guffi går det bäst med när vi är själva men det är bra träning för oss. Jag måste träna på att stänga ute vad andra gör och bara kunna fokusera på oss. Det blev lite snurrigt för jag hade ingen riktig plan och vi pratade en del undertiden. Märkte ganska snabbt att det var en travdag, så vi höll oss till det. Det gick rätt bra, lite orolig med huvudet var han men vissa stunder fick vi till en härlig bärig trav. Bad Karin att filma oss på slutet, men då blev han så klart ännu mer orolig med huvudet. Men ni ska få se filmen ändå, om ni är snälla.

 

Sen blev jag så sugen på att galoppera i snö så vi gick ut på åkern brevid paddocken och racade runt lite. Jag tror vi blev lika barnsligt glada båda två.

 

Igår var himlen helt blå och solen sken hela dagen, Guffi var för en gångs skull inte blöt men lerig och dammig. Det Vi stod ute när jag borstade av honom, inne i stallet hade jag inte kunnat andas och efteråt såg det ändå inte ut som att jag borstat honom alls. Nä, nu vill jag ha kallt, frost, ja ni vet allt det där som gör att man slipper leran. Guffi var iallafall nöjd med att få äta lite gräs under tiden.

 

Vi gick ner i paddocken och lullade runt lite. Han var inte tjurig idag heller, så han kanske också var less på allt regn förra veckan. Vi hade en liten diskussion när han skulle flytta bogen. Oj vad svårt det var åt vänster. Antingen gick han framåt elelr bakåt istället och gjorde allt för att komma undan. Åt höger var det inga problem alls. Filmade en stund när han travade på volt runt mig, inte särskilt intressant att titta på och det ser ut som att han springer som en snigel och har en gigantisk rumpa, men då kan det bli med vidvinkel på telefonen.

 

Plastpåsemannan har byggt klar deras hus i hagen nu och Guffi står där jämt. Sen de flyttade in i den hagen har han stått där varje gång jag kommit och går tillbaka nästan varje gång jag släpper ut honom. Det är bra att han står och mumsar på halmen och inte i leran, men lite kan han väl försöka röra på sig runt i hagen. Latmask.

 

 

Jag glömde ju lägga upp filmen från ihopsläppet, men här kommer den. Ni får se Guffis hugg mot Odinn, höra Hugurs skrikande och lite spring.

 

 

Idag stod det löshoppning på schemat. Vi frågade äntligen Anki om de hade några bommar, och de låg nere vi paddock men vi har totalt missat dom. Kristina och Saga var med, och även Ida och Hugur kom ner och ville vara med. Först var Guffi som vanligt rädd för bommarna och skulle absolut inte gå över, tills Saga gick före och då var det ju lugnt. Sen behövde han en del draghjälp för att hoppa, men han sprang på bra där det inte var något hinder. Han blev lite stressad när vi var så många och andra som drev på honom, men han hanterade det ändå bra för att vara han. Så här kommer en film på de glada hästarna. Saga tyckte det var roligast och hoppade gärna över annat än hindret som ni kommer se. Alla hästarna tyckte det nog var roligt och jag tyckte det var roligt att de alla tre kom så bra överens för att var första gången lösa tillsammans så där. Saga och Guffi går ju tillsammans i hagen, men Saga har ju en del humör. Och Saga och Hugur har gått tillsammans förut så de känner varandra, men Guffi och Hugur skötte sig väldigt bra för att vara första gången. Ni får ursäkta mitt hemska skratt, men det bjuder jag på!

 

 

Guffi har fått vila nu i två dagar men i torsdag var jag ut och löslongerade lite i paddocken. Vi var båda rätt trötta och sega så vi tog det rätt lugnt. Jag kom på att jag kunde ställa mobilen på en kon och filma samtidigt, så därför har jag inte skrivit något om torsdagen än. Eftersom jag inte haft tid att klippa ihop filmen alltså. Den blev rätt lång, men jag hoppas att iallafall någon orkar titta på den.

 

Det här är alltså vad vi håller på med när vi "leker" i paddocken och som sagt är vi båda lite trötta. Han hade dessutom fått för sig att springa i det varv han normalt inte vill springa i. Det är så roligt att han kan galoppera när jag är på marken nu, det var i höstas han kom på det. Innan har han bara ruset fortare och fortare i trav och stressat upp sig själv. Jag tog med några missförstånd också, när han tex byter varv fast jag inte tyckte det och när vi ska flytta framdel. Det är skitsvårt rent ut sagt åt vänster, han backar eller bara går iväg, men tillslut fick vi till det. Det måste vi träna mer på, vänstern är ju hans svåra sida. Sen stretchar vi och det var det tydligen extra roligt att stoppa huvudet mellan frambenen. Han skulle så klart äta lite gräs i diket på vägen upp sen. Jag la till lite bakgrundsmusik så kanske filmen blev lite roligare att titta på.

 

 

Jag har förresten köpt ett nytt bett som jag förhoppningsvis ska prova imorgon. Jag hoppas han gillar det!

Idag hade vi sällskap av Kristina och Saga i paddocken och jag hade bestämt att idag skulle vi backa några steg och ta tag i grunderna. Kolla så allt fungerar för att helt enkelt veta om det bara var en dålig dag sist eller något annat. Dessutom skulle jag rida och börja rida på en gång. Inte åka med 2 varv först, för det är då vi får problem. Start, stop, sväng, rätt gångart och lite böjning var det jag krävde idag.

 

Började på fyrkantspåret med en stor volt på vardera kortsida. Hade dessutom koner i hörnen så han inte skulle kunna gena så mycket i hörnen. Lite böjning på volterna, annars bara jag fokus på att håll oss på spåret, inte försöka gena över banan till Saga osv, inte ge efter när han försökte dra mig ut sadeln osv. Kom ihåg den där grejen jag lärde mig för ett år sedan, att droppa sittbenet/knät och poff så gick han på spåret utan någon diskussion. Jag måste använda mig av detta oftare, printa in det ordentligt så jag inte behöver tänka på det!

 

Sen körde vi trav på lång sidorna, skritt på kortsidorna. I början ville han rusa vidare, oftast när Saga var i närheten, men då blev det in på liten volt och halt. Sen fram i skritt och börja om. Han tog även galopp rätt mycket istället för trav, speciellt i vänster varv. Jag kunde dock få ner honom i trav varje gång utan diskussioner. Vi gjorde även samma övning i tölt och det kändes riktigt bra ändå.

 

Kristina filmade oss sedan en stund i alla gånarter innan jag kände mig nöjd. Då fick han även ta en liten galopp. Det är inte så vackert på filmen. Traven tycker jag nog ändå är rätt fin, galoppen var ju bara flams och han genade som vanligt och jag tappar allt. Tölten är ju inte alls fin, han sänker sig precis i slutet av första långsidan och precis i början av andra höjde han hela ryggen och trampade under sig, men det var kanske bara 2 steg så det är svårt att se, men det kändes ordentligt. Jag satt i en uppförsbacke i 2 sekunder typ. Men jag tycker det är en helt okej lägsta nivå ändå och krävde inte så mycket av honom idag, vi kan bättre. Han lyssnade ändå bra genom nästan hela passet och jag är nöjd.

 

 

 

Försökte sen hjälpa Kristina med Sagas tölt, men jag är så himla dålig på att förklara så jag vet inte om hon fick så mycket hjälp. Gav henne lite tips jag fått iallafall, hur jag skulle tränat hennes tölt och tänkt på med Guffi osv. Imorgon blir det om allt går bra långritt med några från stallet och mamma ska också följa med på någon av stallägarens hästar.

Helgen i Vemdalen har varit riktigt rolig och skönt att få åka bort lite. Men självklart har man ont i kroppen lite här och var, slalompjäxor måste ju vara det obekvämaste som finns. Mycket åkning och blåst och regn, men lite sol fick vi också. Hem kom man till ett Sundsvall dit våren kommit, men jag väntar bara på ett bakslag när som helst. Nu är faktiskt även jag less på den här dåliga vintern.

 

Igår tog jag en lång sovmorgon och väntade på att få tillbaka min bil. På kvällen åkte jag och mamma ut till Guffi. Jag är väl konstig, men ibland är det väldigt mysigt att åka ut till stallet på kvällen när det är mörkt. Det blev longering i paddocken, både i lina och lös. Mamma fick prova lite och Guffi uppförde sig utmärkt. När han fick springa hade han väldigt roligt. Antingen var han full i bus av att det blåste så mycket tillsammans med mycket energi, eller så kan man hoppas på att han var glad att se mig igen. Han uppförde sig iallafall i lördags när mamma och Sanna var ut till honom. Mamma filmade när han fick springa lös, extra roligt att galoppera och sparka bakut. Sen åkte vi hem till henne, eftersom min sambo är borta sov jag över där och passade på att gosa med Müsli och Blixten.

 

Det blev en väldigt mörk film, men man ser iallafall han lilla skuttutfall precis i början.

 

Det toksnöade riktig blötsnö i natt så jag var glad att jag hade bestämt med mamma att åka en sväng på Grafströms och sen ut till stallet. För med min bil hade jag nog inte kommit långt. Jag skulle till Grafströms för att köpa nypon, men de hade inget hemma så de ska beställa till veckan. Alltid lika trevliga och hjälpsamma.

 

Åkte ut till Guffi som såg ut som en dränkt råtta fast väldigt söt ändå. Vi gick direkt ner till paddocken och busade runt lite. Han har faktiskt blivit väldigt mer pigg på att springa själv. Tidigare har jag fått driva hela tiden, men nu börjar han till och med trava av sig själv. Att fatta galopp har helt plötsligt också blivit väldigt enkelt, bara en smackning så galopperar han. Mamma filmade oss en lite stund. Vi tränade lite på kom och stretchade också.

 

 

Igår gick vi in i paddocken för att "leka" lite. Guffi är ju inte direkt lekfull, men vet inte riktigt vad jag ska kalla det. Löslongering, lite flytta och träna på "kom". Eller "komkom" som det har råkat bli. Igår förstod han riktigt bra på en gång och vi lyckades några gånger. Han är annars väldigt bra på att sträcka ut halsen så långt han kan för att nå godiset, men igår tog han faktiskt några steg framåt samtidigt. Filmade lite så ni kan få se. Blev många filmer nu. Sen avslutade vi med att gå en lite promenad på vägen. Bråkade lite när postbilen kom och när vi skulle gå förbi maskinen i skogen som levde om, annars gick det rätt bra. När någonting flög iväg och slog i vägräcket hoppade han i luften men fortsatte framåt istället för att frysa fast.

 

 

 

Började dagen med en ordentlig sovmorgon, sen åkte jag och köpte hestamix på vägen ut till stallet. Min bil blev knäpp och slutade inte spruta spolarvätska när jag väl startat den en gång och sen kom den inte upp för backen så jag fick parkera vid paddocken. Hämtade en skottkärra så jag kunde dra upp hestamixen till stallet. En tydlig nackdel att det inte är platt... Lådan jag köpt till fodret var iallafall för liten så jag fick köpa en större senare idag.

 

När jag skulle ta in Guffi för en snabb genomgång ville han inte med in. Iza kom och bråkade med honom när jag skulle ta på grimman. Halvvägs till grinden kom även Soldan och helt plötsligt stod Guffi på bakbenen! Han är rätt stor ändå. Tillslut kom vi ur hagen och han gick snällt in i stallet. Han fick vara lös så han kunde äta under tiden jag kände igenom honom. Men han ville helst inte stå stilla utan gick runt i stallet. Han ville också in en stund i boxen han stod i igår natt, så den gillade han nog. Han var inte direkt avslappnad och lite småstressad, men det gick att kommunicera med honom. Hade tänkt ta en promenad idag men ångrade mig, men vi gick iallafall ner för uppfarten till stallet och sen skulle han fortsätta en bit av egen vilja. Så vi gick kanske 10-20 meter innan han tyckte vi kunde gena över diket för att komma till hagen.

 

När jag släppte ut honom igen visade han tydligt för Soldan att han var riktigt less på honom och ville var i fred. Ni ser ju i filmen, jisses vad han kan skrika Guffi. Han ser rätt ståtlig ut ändå. Iza måste vara den mest nyfikna häst jag någonsin träffat, hon följde efter mig hela tiden på andra sidan staketet. När jag åkte hem stod Guffi på baksidan av vindskyddet för att få vara i fred. Soldan är en riktigt liten irriterande skitunge, hoppas han lugnar ner sig snart så Guffi kan få det lite lugnt.

 

Guffi kommer mest få vara i hagen resten av veckan, kanske blir någon promenad. På fredag blir det vaccination och tandkoll, så nästa vecka får vi se om han blivit med avslappnad så vi kan börja träna lite.

 

När det hade lugnat ner sig i hagen igår filmade jag en väldigt kort stund. Ogivningen är helt fantastisk i sitt vintertäcke, så vackert! Och vad jag saknat dess berg!

 

 

Vi har planerat en uteritt idag på förmiddagen men eftersom det var riktigt skitväder blev det löshoppning istället. Lika blöta blev vi antagligen men det kändes roligare när det regnade på tvären. Guffi var duktig idag. De senaste gångerna har han inte velat ens gå över bommarna, så därför har jag longerat honom över bommar några gånger. Det har gett resultat för idag var det hälften av gångerna inga problem att ta sig över.

 

Började med att bommarna låg på marken och höjde eftersom. Ungefär hälften av gångerna tvärvände han innan hindret och sprang åt andra hållet med resten av gångerna hoppade han över. Lite lathoppande, men det var nog för att det var lite lågt egentligen och han behövde inte ta i särskilt mycket för att komma över. Då slår latsidan till, för varför ska man anstränga sig i onödan?

 

Han var förövrigt ännu värre med nerverna idag, men inte när vi var ute, utan inne i boxen. Runt runt i boxen, stirra ut genom fönstrena och bajsade 4 gånger. Så det kändes verkligen som att en älg hälsat på. Efter löshoppningen var han mycket lugnare, kunde äta hö och stod och vilade med huvudet hängande på boxdörren en stund. Så lite motion och tankeaktivitet gjorde nog honom och hans nerver gott.

 

 

Idag kom hovslagaren ut och fixade med Vindurs hovböld. Den hade fortfarande inte kommit ner så hon kunde få ut den, så det blev omslag igen och sen fick han faktiskt tillåtelse att gå ut på dagarna några timmar. Så länge det var i en torr hage, så det fick bli björkhagen, och så länge omslaget höll sig på och var ordentligt tejpat. Sen skodde hon Serstök och Guffi när hon ändå var här, egentligen skulle hon komma på måndag så det var lika bra. Fika som vanligt blev det sen när hon kommer, och lite mys med hästarna. Man blir varm om hjärtat när hovslagen berättar om jobbiga kunder hon varit till innan och hur glad hon blir av att få komma till oss istället.

 

Sen såg Vindur till att motionera gamlingarna när de väl fick komma ut tillsammans. Filmade lite när de lugnat ner sig. När de sprungit några varv kom Guffi lite efter och började trava istället, tror han blev lite trött. Har klippt bort ljudet till här och där för vi levde om så hemskt när de var tvungna att tvärnita, halkade runt och kastade sig på varandra. Ni får även se Serstöks bitchfasoner när hon helt plötsligt ger sig på Guffi.