Idag var det dags för en till ridlektion, och det blev mycket mer ridning och träning den här gången. Vi blev dock lite försenade för vi kom på att det kanske behövdes brodd, Guffi fick två på varje för de har inga vinter skor än, men Serstök körde utan.

 

Först och främst tyckte hon att vi gjort framsteg med uppsittningen båda två. Hon tyckte Guffi såg mycket mycket lugnare ut, hon såg inte en skymt av hans ögonvitor den här gången. Han lyssnade på mig men rörde knappt en kroppsdel. Så där började det bra.

 

Jobbade större delen av tiden på volt och ställa honom inåt, inte låta bogen flyta ut och flytta bakdelen. Jag fick rida med väldigt korta tyglar kändes det som, jag har nog fuskat en del och låtit dom bli för långa. Men när ingen står och säger åt mig blir jag inte hård i handen lika lätt om tyglarna är längre. Så det måste jag skärpa till mig med, efter ett tag kändes det inte så konstigt längre. Vi gjorde även samma övningar i skrölt och efter mycket mycket jobb och slit började han äntligen söka sig neråt! Om jag lägger till inner skänkel och böjer honom inåt kom det. Han är inte lätt att böja i tölt kan jag säga så det krävdes en del. Även om han mest bara nickar till någon sekund när han sänker sig ordentligt så är det ett stort framsteg för oss att han bara sänker sig lite och att ryggen kan komma upp i tölt. Även om det bara är en väldigt liten bit nu i början. Jag måste tänka på att sänka händerna i tölten också.

 

Hon är väldigt duktig, förklarar så man förstår vad man ska göra, och framför allt varför. Jag har inte ridit för så många tränare, men ibland förstår man ju inte varför man gör en viss övning och vad man ska få ut av den, men det gör jag med Frida. (Ja, vi är många Fridor, tränare heter också Frida om någon blev lite förvirrad där.)

 

Efteråt blev det fika med varm oboy och mackor, mysmys. När jag kom hem hade mina nya stigläder kommit med posten!