Idag red jag själv, helt själv! Andra gången sen han bockade av mig i somras. En del tycker väl jag är mesig, feg eller vad som helst men Guffi blir lugnare med sällskap men nu känns det så pass lugn och säkert vid uppsittningarna att vi klara oss på egen hand.

Jag tog in de andra två också, det blåste isande kallt idag och Serstök ville inte öppna sina känsliga ögon pga det. Vindur blir gladast av alla när han får komma in, lilla sötkillen. Alltid lika glad och nyfiken. Guffi fick gå lös efter Serstök så behövde jag bara gå två vändor. Han var på väg åt ett annat håll men när jag ropade på honom följde han efter igen.

Uppsittningen gick utan problem. Först red jag lite på baksidan och i hagen, böjde, flyttade, halt. Han lyssnade riktigt bra så vi red ut på vägen. Tänkte på mina knän och sittben, vilket fungerade även i dag. Vi red ut på åkern och tränade galoppen, vilket vi inte gjort på länge. En stor volt och han jobbade på riktigt bra i en stadig form. Gick bättre i vänster varv, vårat dåliga. I höger lutade vi väldigt mycket inåt volten, men det var nog jag som inte lyckades ge honom rätt stöd. Jag är ju svagare i vänster sida. Växlade med lite trav och skritt emellan. Vi kan fatta galopp från skritt upptäckte jag också! Vi tog en racergalopp över åkern tillbaka utan krav, roligt tyckte Guffi. Vi tog tölt några vändor ute på vägen sen, det gick riktigt bra! Det kändes lätt och harmoniskt för att vara oss, han sänkte sig några gånger och då lyfter jag i sadeln upp med ryggen. Han bröt av till trav en gång, men det löste vi snabbt igen. Några korta busgalopper till innan jag skrittade av från marken. Kort och intensivt blev det idag, stretching efteråt blev det också. Det knakar i den där vänstersidan...

När jag släppte ut dom stod Guffi kvar med mig och letade efter gott mellan frambenen, han har verkligen lärt sig det där nu. En puss fick jag också!