Guffis förändring
Guffi har verkligen förändrats den senaste tiden. Den största förändringen blev när vi flyttade första gången, men även sen vi flyttade till dit vi är nu. Han och Serstök blev kära i varandra från första stund och är nu som ett gammalt gift par. Varför ska den ena motionera när den andra får ha det trevligt i hagen?
Guffi är mycket lugnare och nöjd med tillvaron. Det är nästan alltid samma människor i stallet som han nu lärt känna och inte blir nervös när de pratar med honom eller tar in honom från hagen osv. När vi rider är han lugn och trygg, hoppar inte till för minsta lilla och går fram nästan överallt.
Tanken slog mig efter ridturen i söndags när den gamla Guffi visade sig! Nervraket som skrämmer upp sig själv mer och mer, en liten bit i taget tills det blir för mycket och flyktinstinkterna tar över. Även om det från början bara var något litet ljud i skogen och inget skräckinjagande monster (läs älg).
Senaste gången han blev sådan var strax innan jul när vi själva promenerade i skogen och innan dess kommer jag faktiskt inte ihåg. Så jag tror att den här förändringen beror på miljön han bor i nu och att han fått en hästkompis att lite på. Det är ett litet lugnt stall med lugna människor och ingen stress. Han är som sagt inte lika trygg med bara mig, men det är helt klart bättre än för tre år sedan och målet är inte nåt än.
Han har varit så lugn och trygg den senaste tiden att jag nästan glömt hur han kan bli. Men jag blev ordentligt påmind i söndags och nu ska vi fortsätta bygga våran relation så att han alltid är lika lugn med bara mig som med sällskap.
Guffi är mycket lugnare och nöjd med tillvaron. Det är nästan alltid samma människor i stallet som han nu lärt känna och inte blir nervös när de pratar med honom eller tar in honom från hagen osv. När vi rider är han lugn och trygg, hoppar inte till för minsta lilla och går fram nästan överallt.
Tanken slog mig efter ridturen i söndags när den gamla Guffi visade sig! Nervraket som skrämmer upp sig själv mer och mer, en liten bit i taget tills det blir för mycket och flyktinstinkterna tar över. Även om det från början bara var något litet ljud i skogen och inget skräckinjagande monster (läs älg).
Senaste gången han blev sådan var strax innan jul när vi själva promenerade i skogen och innan dess kommer jag faktiskt inte ihåg. Så jag tror att den här förändringen beror på miljön han bor i nu och att han fått en hästkompis att lite på. Det är ett litet lugnt stall med lugna människor och ingen stress. Han är som sagt inte lika trygg med bara mig, men det är helt klart bättre än för tre år sedan och målet är inte nåt än.
Han har varit så lugn och trygg den senaste tiden att jag nästan glömt hur han kan bli. Men jag blev ordentligt påmind i söndags och nu ska vi fortsätta bygga våran relation så att han alltid är lika lugn med bara mig som med sällskap.
Kommentarer
Postat av: Jenny
Det är ju underbart att du fått kvitto på att han har det bra! Härifrån kan det ju bara gå framåt tycker jag :)
Postat av: Linda
Sv: Jo det var väl en astroit, heter det inte så? Som skulle träffa jorden, men de hade tydligen räknat fel och tur var väl det haha.
Postat av: Mikaela
Sv: Bättre att ta det lugnt och komma fram säkert:) Usch jag tar alldeles för mkt risker nu när jag kör bil, jag måste skärpa mig.
Var det från Granngården? Får kolla där imorn när jag ska dit.