Idag tog jag bussen ner till stan och skulle möta Frida, Helen och Gustav. De hade tappat bort varandra, men hittat varandra när jag kom. När vi sedan åkte ut från parkeringen gick det en man med rullator framför. Han märkte oss inte, stannade flera gånger och drog upp sina byxor. När vi väl kom ut till vägen stannar han mitt i vägen och tappar byxorna! Stackars gamla man men vad vi tjöt av skratt.

När vi väl kom ut till stallet blev det lite ridning. Det var halare än igår så vi bestämde oss tillslut för att hålla oss i björkhagen där det bara är snö, någon decimeter eller två. Uppsittningen gick bra, helt lugnt. Han börjar bli väldigt mjuk och följsam i hela kroppen nu. Det blev mycket slalom mellan björkarna och det är perfekt träning för oss och det blir bättre för varje gång.

Tog det även i tölt några gången och det fungerade bra. Men när jag satte mer press på han, tvärnitade han och sen var det väldigt läskigt att gå uppåt i hagen mot utgången och defenitivt inte utan Serstök, henne framför eller brevid gick bra men annars gick vi bara på tvären. Åt andra hållet var det inga problem så blev båda tölt och trav åt det hållet. Det var kanske nåt i skogen eller blinkandet från masten i närheten.

Det blev mycket igångsättning och nertagningar, det behövs tränas på att inte ramla på framdelen! Jag hade ett träd där vi skulle vända och hade vi inte saktat ner till skritt innan dess blev det halt. Tillslut gick det riktigt bra, han kan men måste få lite påminnelse ibland så fungerar det. Riktigt duktig var han ändå trots lite problem åt ena hållet.

Stretchade efteråt och det knakade inte en enda gång i honom! Det börjar bli resultat av nypon, stretching och mjukgörande övningar. Nu kan han ta äppelbiten som jag håller på insidan av bakbenet, det har han inte gjort förut.