Ett tydligt nej

Nej fy så tråkigt att du känner så och att det inte "blir rätt" :/ Jag har väl tyvärr inga tröstande ord att komma med, känner varken dig eller Guffi tillräckligt bra, men jag antar att det kommer bättre dagar? Även om det inte känns så just nu? Fast å andra sidan kanske du gått och funderat över det här väldigt länge? Hoppas du får någon sorts klarhet i situationen, ofta säger ju magen vad som är bäst. Styrkekramar!

Åh jag håller med över, styrkekramar <3
ni kanske bara är i en svacka, det är ju trots allt jobbigt att vara eksemhäst just nu. Kanske det lättar upp mot hösten igen? Kramar igen till er båda

SV: Ibland undrar man vad sjutton de ser som inte vi gör när de blir så rädda för saker som stenar...

Det är nog mest det att hon saknade sin mamma, nu börjar hon komma till rätta, är fortfarande lite osäker mot de andra och fräser och morrar lite, men det är inte så allvarligt eftersom hon samtidigt försöker leka med dem :p mysig är hon i alla fall, lillmissen :)

Visst är det trist med sådana vägar, där man inte kommer runt utan måste vända? Fast det är ju bättre än att inte ha några ridvägar alls, iofs, måste vara urtråkigt för dem som bara kan rida på asfalt t.ex.

Vad tråkigt du som kämpat så med honom! :-(

Åh, du skulle komma hit och rida mitt glädjepiller så du återfår motivationen lite! De bästa som finns när man tappat motivationen är att testa en ny pålle!. Eller att lägga ner ridningen en period för att återfå suget. Hoppas det löser sig till det bästa iaf!

Hoppas det bara är en mitt i eksemsäsongen-depp!

Du har inga tankar på att sälja honom? :S

Ja, hon är på vila nu faktiskt, men om 3veckor (eller ja, 2,5 då) är hon igång igen! Är du fortfarande i din svacka får du rycka upp dig och komma hit ;)