Idag blev det ett litet ridpass ute på åkern på våran volt. Guffi blev först lite stressad av något upp i skogen när vi kom ut ur stallet men det gick bra med uppsittningen, men han var inte helt avslappnad resten av tiden. Började att skritta igenom honom lång låg i ett ganska frisk tempo och sedan böja igenom honom. GIck riktigt bra och han slapper efter fint, kändes mjuk och smidig. Börjde sedan korta upp skritten och samla ihop honom, här började han bråka lite men släppte efter fint ibland. Smög upp i tölt, började i höger varv, och det var mest bara motstånd. Han ville verkligen inte ge efter, böja sig och mjukna. Han hostade till några gånger, vilket han brukar göra, men sen tog han bettet och drog mig ur sadeln några gånger för att slippa undan. Morr. Men tillslut fick vi några fina steg och då saktade jag av och bytte varv. Vänster varv var helt klart mycket bättre idag, här kunde vi sammarbete. Han kunde också böja sig, inte i form men det var tillräckligt bra att han böjde sig efter det andra varvet. Kunde till och med öka tempot lite och hålla kvar böjningen. Tog sen något varv i trav och en galoppfattning.

 

Sen ville jag prova att rida Serstök och känna lite på skillnaden sedan sist. Det kände helkonstigt kan jag säga. Hon har ingen manke så det känns som att hästen liksom tar slut framför sadeln och jag lyckades inte komma ner ordentligt i den. Men hon var mer sammarbetsvillig, framåt, mjuk och man kunde göra något annat än bara rakt fram, så det har verkligen hänt saker. Min Guffi kändes väldigt stor och stabil sen, jag trivs bäst på honom.

 

Provade tölten sen ute på vägen där isen smält bort och vilken skillnad det var! Snön och isen gör att han inte riktigt tar i. Så där ute kändes det rätt wow! Jag kände hur hela han tog i och kändes riktigt maffig. Härlig känsla, nu vill jag ha vår så jag får känna det mera!