Idag blev det många timmar i stallet i det väldigt härliga vädret. Det var riktigt varmt igen och hästarna var blöta av svett när vi tog in dom från hagen. Så går det när man har börjat få massa vinterpäls. Jag började med att laga lite täcke medan de andra åt lunch. Först satt jag och försökte lista ut var jag skulle hälla symaskinsolja någonstans, men eftersom jag inte såg någon självklar punkt så struntade jag i det och sydde på istället. Det gick riktigt bra ändå utan oljan.

 

Sen gjorde jag och Frida iordning hästarna, jag tömkörde och hon red barbacka. Det blev en sväng ut på åkern och i skogen. Guffi var pigg och framåt, böjde och sänkte sig fint och lätt åt vänster, men åt höger gick det fan inte först. Han var bara emot och tog bettet och drog. Så vi började med lite slalom på åkern innan vi gick in i skogen. När vi sen kom ut på åkern igen var han mer igång och tillslut släppte det. Han gick inte kvar lång låg och böjd längre stunder, men det blev iallafall bättre och några steg i taget. På vägen sen tänkte jag träna lite kort samlad skritt, men nä det ville inte herrn. Han tog bara bettet och körde ner huvudet i marken och drog, så jag var konsekvent och höll emot tills att han släppte. Inte för att det blev någon kort samlad skritt, men han slutade ta bettet och dra iallafall. Avslutade med några meter trav i friskt tempo.

 

Sen blev det lite fika i solen innan Guffi fick en helkroppstvätt och Vinder en svansskrubbning. Guffi skötte sig väldigt bra med vattenslangen trots att det var länge sen jag duschade hela honom med en senast och vattnet är väldigt kallt. Vindur fick träffa vattenslangen för första gången och så länge han fick ha den i munnen och dricka eller man sköljde svansen gick det bra, men på bogen och magen var det lite obehagligt.

 

När vi sen skulle släppa ut hästarna slog det till i huvudet på Guffi. Frida släppte först ut Vindur som gick iväg en bit och sen väntade på de andra, sen gick Serstök ut före mig och Guffi. Jag märkte att Guffi var väldigt på och ville ut snabbt, vilket han annars brukar ta i sin egna lunkapåtakt. Så precis när vi kommit ur stallet började Serstök galoppera mot Vindur och han får något ryck, så Frida flyttar på sig vid grinden så Guffi ska  kunna springa rakt ut, han är lös alltså hela vägen. Men istället svänger han vänster och på en halv sekund står han högst upp i den lilla backen mot skogen och sen försvinner han bort. Jag sprang efter och Frida i hagen, för han sprang bort i skogen och sen ner mot hagen där vi brukar rida när det inte är någon hage. Han hade nu stressad upp sig själv så mycket att han inte riktigt visste vad han skulle ta vägen och när han väl har börjat så blir det bara värre. Vi fick så klart gå tillbaka hela vägen eftersom det inte finns någon öppning där, och han blev bara mer och mer stressad. När jag tillslut släppte ut han i hagen travade han iväg, vinglande och såg faktiskt ut att vara full, haha, måste nog ha varit stressen. Sen försvann han runt hörnet i sin snabbaste galopp bort till de andra. Ja, så kan det gå...