Guffi fick rätt mycket vila den här veckan, mycket med tanke på min onda arm men också eftersom det blev lite andra aktiviteter. Igår var jag och Frida och tittade på Sleipnirs KM och satt som bisittare hos domare. Vi började med att köra fel i den tjocka dimman men tillslut kom vi fram efter en omväg. Jag fotograferade också en del, så om någon var där och vill se bilder är det bara att säga till! Många fina hästar och en del ny kunskap från dommaren fick vi.

 

Idag ville jag först gärna rida, men när jag väl vaknat till liv framåt eftermiddag var jag inte alls pigg och det var riktigt höstväder ute så det blev löshoppning istället. Idag var bommarna jätteläskiga igen så Guffi ville inte alls hoppa först. Serstök dock kastade sig gärna över, tvärvände efter hindret och hoppade igen ungefär. Så vi fick lägga ner bommarna på marken och börja från början med att Guffi skulle skritta över bara. Efter mycket övertalning och stöd från Serstök kunde han skritta lugn över, sedan även trava och tillslut hoppa några gånger över. Det är alltid samma bommar eftersom vi bara har två, så jag undrar varför de ena dagen inte är några problem och nästa är dom livsfarliga. Men det är väl så hästar tänker, eller?