Vilken skit dag!
Nä idag gick det verkligen inte bra. Skulle rida med Kristina men redan när jag vaknade var jag inte så sugen på det. Men jag åkte till stallet och Guffi hade förstört täcket igen och min ork sjunk till botten. Jag kände bara för att bryta ihop och inte rida. Min stallägare kom ut och gav mig en tub hydrokortison som jag tömde i Guffis svans. Under tiden började det spöregna så vi stod alla tre och pratade i väntan på att det skulle dra förbi. Tillslut hade de övertalat mig att rida ändå och jag kände mig på lite bättre humör, fast så bra humör var det väl inte. Så vi gav oss ut i regnet och upp på berget. Det gick helt okej först, släppte alla krav och försökte bara ha roligt. När vi kom ner på den nedre travvägen tyckte Saga att vi skulle springa lite för fort och jag hann precis tänka att nu känns det inte bra, jag måste sakta ner. Då försvinner Saga och Kristina framför mig. Saga liksom sitter ner helt plötsligt. Guffi reagerar med att hoppa åt sidan i galopp, men jag fortsätter rakt fram. Ner i backen. Först gör det bara jävligt ont överöverallt och Kristina säger åt mig att ligga ner. Så jag ligger där i spöregnet en stund, men sen kan jag resa mig och gå hem. Med snea glasögon som på något sätt fick en smäll och gav mig ett fint sår på näsan. Orsaken till det hela, den väldigt dåliga biten av travvägen som underminerats. Saga klev ner i ett hål i vägen som nästan hela hennes bakben fick plats. Så nu ska vi inte rida där något mer. Jag gick hela vägen hem och i paddocken hoppade jag upp igen och det gick bra. Ville göra det för att det inte ska sätta sig något i huvudet på någon av oss. Jag ska lyssna på mig själv, jag ska inte rida sånna här dagar. Sen fick Guffi stå inne hela eftermiddagen. Han var lugn hela tiden och sov typ. Det var nog skönt att få vila sig och förhoppningsvis slippa kliandet när han var insmord med kortison. Jag och mamma åkte ut på kvällen och släppa ut honom, uppvilad och glad att få komma ut. Nu ska jag smörja med hydrokortison några dagar för att bli av med kliet och jag hoppas han håller täckena hela. Helst innan jag går in i väggen när det gäller att sy...
Kommentarer
Svar:
Nä, fy, söndagen vill jag helst glömma helt, men det är svårt när man blir påmind när det gör ont lite här och var fortfarande. I måndags hade jag väldigt ont i nacken, armen och höften, men nu gör det bara lite ont i höften och armen i vissa rörelser.
guffiframidfelli.blogg.se
