Igår var jag och hälsade på två gamla stallkompisar från tiden innan vi flyttade söderut. Deras häst är en av Guffis gamla kompisar också. De har haft lite problem med att rida ut ensamma så jag fick testa rida honom och se vad han hittade på. Han var väldigt trög, inget framåtbjudning på bortåt vägen. Sen lekte vi lite med honom i paddocken lös och där fanns det ingen saknad av energi. Jag tyckte dom skulle lägga ridningen på is ett tag och bara göra roliga saker med honom från marken, för då blev han riktigt glad. Och sen ta hjälp av någon tränare, så jag hoppas det löser sig för dom.

 

Den goa lilla hästen heter Geisli eller Taxen som jag kallade honom. Deras historia började med att jag skulle rida igång honom en vår i vårat dåvarande stall. De här två tjejerna förälskade sig i den lilla fuxen som vaggade fram och även på den tiden var trög, men då av all övervikt. De trodde att det skulle bli en jättelång och tråkig sommar eftersom ingen av dom hade någon häst att rida på. Men samma dag som de hade skolavslutning tog jag med mig Geisli, gick de ca 500 meterna från stallet hem till dom och överraskade dom. Deras föräldrar hade planerat hästköpet i några månader utan att de anat någonting.