Galilopp

Här sitter jag på ett hotellrum i Umeå, det kommer bli en lång vecka långt hemifrån. Imorgon ska vi ha lite utbildning och sen bär det av till Vilhelmina för att jobba där resten av veckan. Men innan jag åkte hit hann jag med att rida.
 
Det började med att jag klätt på mig ordentligt för att det regnade hemma, men i stallet tittade solen fram så det blev alldeles för varmt. Gummistövlarna var på, och när jag kom till stallet insåg jag att jag glömt ta med något att byta till som är lättare att rida i och inte varmfodrat. Hämtade Guffi i hagen och när vi kom ut på grusvägen vet jag inte riktigt vad som hände. Det bor en hund precis där som nästan alltid skäller vilket ingen häst längre bryr sig om, och det började den med den här gången också. Guffi flög i luften och sprang ifrån mig bakom ryggen så jag vreds runt innan jag släppte grimskaften. Då hade han sprungit ut på åkern och stod och flåsade. Här började jag fundera på om jag kanske inte skulle rida. Han fick stå en stund i en box och äta hö, för äter han så lugnar han ner sig iallafall. Vilket han gjorde efter en stund och då bestämde jag mig för att iallafall försöka, om det så bara blev uppsittningsträning så fick det bli så.
 
Men han var helt lugn vid det laget så vi tränade galoppfattningar i paddocken. Riktigt bra gick det. Han tar oftast rätt galopp hela tiden. Han har svårare för höger varv, där blev det fel eller typ korsgalopp ibland. Dessutom vill han gärna gena och springa med huvudet ställt utåt. Vi fick till det några gånger iallafall och vänster varv gick mycket bättre, rätt varje gång. Avslutade med att skritta upp i skogen och ner för travvägen och tölta och galoppera lite på vägen. Det gick också väldigt bra, avslappnad tölt med mycket framåtdriv bjöd han på idag.
Innan vi gick in i stallet gick vi till hagen Soldan står i nu så de fick prata lite med varandra. Tror Soldan saknar farbror Puffe lite nu när han går på bantning med tanterna.
 
 

Kommentarer
Postat av: Jenny

Vad skönt att han lugnade ner sig sen så du kunde rida. Jobbigt med skällande hundar tycker jag, även om mina hästar inte bryr sig om sådant så begriper jag inte hur den som äger hunden i fråga orkar med en jycke som skäller för allt och inget.

Svar: Han har aldrig brytt sig om den där hunden förut så jag vet inte vad som hände. Nä, behöva höra det där skällandet hela dagarna skulle man bli less på.
guffiframidfelli.blogg.se

2014-10-03 @ 11:53:36 / URL: http://videungens.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:


RSS 2.0