En annan sak som har hänt, som jag känner behöver ett eget inlägg, är att min älskade lilla katt Müsli blev påkörd för några veckor sedan och vi beslutade att ta bort henne efter två dagar. Hon var ute på dagen och brukar komma hem när vi kommer hem, men hon kom inte. Klockan hann bli 10 på kvällen innan mamma hörde henne och när hon öppnade dörren haltade Müsli och skrek högt av smärta. Vi åkte in till veterinären och där konstaterade dom att hon antagligen blivit påkörd, efter röntgen såg det att hon hade flera frakturer i bäckenet, men allt låg som det skulle. Alltså såg det ljust ut, vi fick åka hem med henne med smärtstillande och hoppades på att det skulle läka av sig själv.

 

Efter två dagar hade hon fortfarande inte gjort några behov och den ena tassen var kall. Mamma åkte till veterinären med henne och sen gick det utför. De trodde med största sannolikhet att benet skulle behöva amputeras och då är det väldigt svårt för bäckenet att läka bra. Så vi beslutade att hon skulle få somna in, slippa lida längre, bara för våran skull. Hon skulle inte ha fått ett värdigt kattliv. Min älskade Müsli.

 

Nu är hon tillsammans med Blixten och Åskar. Jag tror att hon och Åskar har hur roligt som helst uppe på vinden, där de båda älskade att vara. Livet känns lite tommare utan henne, hennes huvudbumpar och höga kurrande och ibland tror jag att hon är där men när jag tittar är hon borta.