Jag har alltid sagt att Guffis stam är ganska ointressant, han är ingen "fin" häst direkt och jag har inte hittat så mycket information heller. Jag har tidigare försökt få fram bilder och information om han mamma, men inte hittat mycket. Det finns ett sto som heter precis samma sak, Fidla frá Enni, som också är född på 80-talet. Jag har lyckats blanda ihop dom ett antal gånger och trott att jag hittat en syster eller bror till Guffi, men nä, så var det tydligen inte.

 

I söndags började jag söka mer på hingstarna i Guffis stam. Guffis pappa är som kanske en del vet även hans bror, han är inavel alltså. Hans pappa är ännu mer ointressant än hans mamma faktiskt. Men, Guffis farfar, är Ófeigur frá Hvanneyri, vilket jag helt missat. Han är väl inte så tokig eller? Jag har inte så bra koll på sånt här, men det finns rätt mycket bilder på honom. Jag hittade en beskrivning av Ófeigur och vad han brukade nedärva till sina avkommor. Guffi verkar ha ärvt väldigt mycket från sin farfar.

 

 

Idag fick jag sällskap i stallet av en medryttare till Hugur så vi red ut en sväng. Guffi skötte sig utmärkt i stallet idag, inte helt avslappnad men ändå rätt lugn. Lite nyfiken på vad Hugur gjorde bakom honom och var jag tog vägen, men han stressade inte upp sig själv. Det gick också bra med uppsittningen och rätt fort. Han kändes helt lugn faktiskt.

 

Vi red upp på berget på en travväg som finns där. Brant uppför i säkert 500meter innan det blev lite plattare igen. Kanske lite hårt att börja med men vi tog det lugnt. Blev en sväng trav och en galopp så snön yrde. Skrittade hela vägen ner igen. Bra konditionsträning blev det iallafall. När vi kom ut på den plogade vägen igen kände jag hur lättad Guffi blev och sen skulle han skritta hem fort, så lite energi hade han kvar. Hugur var ett bra sällskap, en lite äldre lugn herre, men som ändå gillar att springa.

 

    

 

Idag har jag ridit min häst igen, senast var för ca 2 månader sedan. Åh så härligt det var! Gick väl kanske inte så bra själva ridningen men han skötte sig annars rätt bra. Han blev lite stressad i stallet när han satt fast och jag försvann in i sadelkammaren, men det är bara att träna på. När vi kom ut ur stallet lugnade han ner sig och kändes lugn. Började med uppsittningsträning och det gick väldigt bra. Han var lugn hela tiden även när en bil tutade. Sammanlagt blev det 5 upsittningar idag, 3 för att träna, en för att det kändes som han lagt tungan över bettet och en när han vägrade gå framåt på vägen. Vi höll oss först i paddocken. Skrittade runt och tränade på att hålla oss efter "spåret". Tillslut kom vi överens om hur det skulle gå till och då provade vi lite tölt och trav. Inga stora krav men helt plötsligt så for huvudet ner och ryggen upp i tölten! Sen tyckte jag vi prova en sväng efter vägen, men det var vi inte heller överens om. Men vi tog oss framåt en bit i tagen och när han gick rakt framåt vände jag och red tillbaka. Sen gick jag nog lite för långt och inte lät honom svänga upp på gården direkt utan vi skulle gå förbi åt andra hållet, men det var lite mer accepterat av herrn.

 

Sen kladdade vi ner min overall och halva stallet igen med Proviva och provade en ny box på eget bevåg när man ändå var lös och matte försvann in i sadelkammaren. Han fick också gå lös ut till hagen och uppförde sig ypperligt!

 

I helgen har mamma varit med till Guffi. Igår eftermiddag var vi bara ut för att mata honom med Proviva och borsta lite. Tog med pälsglansen som hamnade hemma hos mamma i flytten så nu är svansen ren och fin igen. Sen åkte vi hem till henne så jag fick mysa med Müsli. Sambon var ute på egna äventyr så jag sov över där, hade sällskap av Müsli hela natten. Hon som aldrig brukade ligga i sängen en hel natt. Jag fick inte gå på toa själv, så satt hon utanför och skrek. Påminner om en viss svart panter...

 

Idag åkte vi ut och tömkörde Guffi en sväng efter vägen. Hade tänkt göra det imorgon men mamma är bra draghjälp till Guffi när han vill vända så tog det idag så slipper vi bråka allt för mycket när han blir osäker. Vi sprang/travade en liten bit på hem vägem och han skötte sig riktigt bra, men jag tyckte det var jobbigt. Sen hade han bråttom hem, men lyssnade ändå bra. Inga krav idag utan bara att vi skulle gå fram och tycka det var roligt. Han spanade in omgivningarna ordentligt under tiden. När vi kom tillbaka slafsade han i sig Proviva och hestamix och skvätte ner halva stallet. Mamma fick också en puss men hon slapp iallafall bli blå. Han var bättre i magen idag, antingen har hans mage börjat vänja sig vid hösilaget eller så hjälper Provivan. Han får äta upp hela förpackningen så får vi se sen.

Jag blev utmanad av Yrsa för ett tag sen så jag tänkte ta och svara nu.

1. Vad skulle du vilja heta om du skulle byta namn?
Jag tror inte jag vill byta namn, mitt namn är väl inte det finaste men jag känner mig som en Frida. Jag har redan bytt efternamn en gång, från Mattsson som min pappa heter till Bennerman som min mamma heter. Jag känner mig mer som en Bennerman!

2. Vilket land/stad har varit ditt bästa resmål?
Jag reser väldigt sällan, har bara varit i Danmark och Olso de senaste åren. Danmark är alltid roligt för där får jag hälsa på släkten och min stora lillebror, men det känns inte riktigt som en resa. Så det får bli Thailand när jag var 9 år och förälskade mig i elefanter. Våran balkong på hotellet låg precis brevid elefanterna, det luktade inte så gott men det var roligt att titta på dom för en 9årig jag.

3. Vilken är din favorit tv-serie och film?
Jericho, Criminal Minds, Game of Thrones, Under the dome och Grey Anatomy. Filmer är det annorlunda med men jag har sett Eternal sunshine of the spotless mind alldeles för många gånger, sen gillar jag också Hobbitfilmerna.

4. Vilket är ditt favoritplagg?
Mjukisbyxor och min lila fleecetröja.

5. Vad skulle du välja, skogen eller parken?
Skogen! Det behövs ingen förklaring.

6. Vilken årstid föredrar du?
Jag gillar vintern, men då ska det vara riktig vinter som det är just nu. Jag gillar också våren, när allt har torkat upp och vaknat till liv, innan det blir för varmt.

7. Vilket är ditt favoritdjur?
Förutom hästar så är det katter och elefanter.

8. Om du skulle vara ett djur, vilket djur skulle det vara?
Då skulle jag vilja vara en katt. Man kan sova hela dagarna och göra nästan precis som man vill. Tänk att ha tålamodet att sitta och stirra ut genom fönstret hur länge som helst. Och jag skulle vilja bo hemma hos Jenny och alla hennes katter!

9. Vilka är dina 3 bästa egenskaper?
Det är så svårt att beskriva sig själv, men det får bli tålmodig, lugn och omtänksam.

10. Choklad- eller vaniljglass?
Vaniljglass. Jag gillar choklad, men bara just chokladglass går inte.

11. Vad vill du uppnå för mål detta året?
Jag skulle vilja få ett jobb först och främst.

Jag utmanar: Jenny, Carro och Mikaela
Med samma frågor!

Idag var det dags för vaccinering och tandkoll. Egentligen var det en riktigt dum dag att stå och spruta vatten i stallet, eftersom det var runt -20 ute idag. Burr! Hästarna var täckta med frost och såg så där mysiga ut. Guffi skötte sig utmärkt och hade fina tänder. Han hade några små sår i munnen, men eftersom han inte haft bett på 2 månader har han nog bara bitit sig själv eller så. En tand var högre än de andra så han slet ner den ovanför. Det var det enda, annars såg det bra ut med jämna tänder. Veterinären gav alla hästar lugnande så han fick stå inne en stund efter, men vaknade till fort. Tyr som var innan honom blev riktigt påverkad och han vaknade till efter Guffi.

 

Han berättade också om att hästarnas mun reagerar bara på reflexer, de bestämmer inte som vi om vi ska tugga eller inte. När något tar i gomtaket tror de automatiskt att det är mat och börjar tugga. Detta hade jag ingen aning om, men det är ju inte så konstigt egentligen när man tänker efter hur många hästar reagerar med ett bett som kan ta i gommen.

 

Efteråt fick Guffi provsmaka Proviva blandat med hestamix. Han har varit dålig i magen, beror antagligen på att han nu äter hösilage och tidigare hö. Hela rumpan och svansen har vara kladdig av bajs och sen har det frysit till äckliga bruna klumpar. Så nu provar vi med Proviva om det blir bättre, tydligen var det väldigt gott med blåbär. När han stod inne tinade isen upp så jag kunde borsta bort det värsta, så nu ser han inte vanskött ut iallafall.

 

Igår gick vi in i paddocken för att "leka" lite. Guffi är ju inte direkt lekfull, men vet inte riktigt vad jag ska kalla det. Löslongering, lite flytta och träna på "kom". Eller "komkom" som det har råkat bli. Igår förstod han riktigt bra på en gång och vi lyckades några gånger. Han är annars väldigt bra på att sträcka ut halsen så långt han kan för att nå godiset, men igår tog han faktiskt några steg framåt samtidigt. Filmade lite så ni kan få se. Blev många filmer nu. Sen avslutade vi med att gå en lite promenad på vägen. Bråkade lite när postbilen kom och när vi skulle gå förbi maskinen i skogen som levde om, annars gick det rätt bra. När någonting flög iväg och slog i vägräcket hoppade han i luften men fortsatte framåt istället för att frysa fast.

 

 

 

Det här är något jag funderar på ganska ofta, främst för att Guffi tar det inte lätt att flytta. Byte stall, miljö, kompisar, rutiner osv. Han påverkas väldigt lätt när saker inte är som de brukar, men blir det en rutin vänjer han sig vid det tillslut. Det här är en av anledningarna till att jag tror att det skulle vara svårt att tävla med Guffi.

 

Jag är mäkta imponerad på folk som äger hästar som kan flytta dom och rida samma dag. Alla gör så klart inte så och det beror säkert på hur lång resa man har. Men att hästen är kollugn från första sekund den kliver ur transporten på en ny plats är ju helt fantastiskt! När man importerar en häst från Island och vissa kan rida efter bara någon vecka. Jisses, jag skulle nog låta hästen vara iallafall 1-2 månader innan jag började rida. Men det beror ju också på om hästen är inriden eller en ohanterad unghäst. En unghäst kanske man måste vänja vid grimma, ledas, lyfta på hovar osv. (Sidospår!) Jag vill inte kritisera någon annan sätt att göra på, jag tycker bara det är rätt otroligt att hästarna kan ta det med sådan ro.

 

Guffi var "lugn" i lördags när han klev ur transporten, men han var inte avslappnad. Han var nyfiken på allt det nya och uppmärksam på alla rörelser och ljud. Främst var han nog glad av att få komma ur transporten för dagen efter skulle jag inte kalla honom lugn. När han är lugn går han med sänkt huvud, frustar och går bakom mig. I söndag på väg ut från stallet skulle han nästan gå före mig, fort och huvudet högt. När vi har varit ute på små promenader stannar han ofta och tittar sig omkring, provar om vi ska vända och gå tillbaka. Är han lugn följer han bara efter mig.

 

Just för att Guffi är som han är kommer vi börja väldigt lugnt. Dessutom har han nästan stått i 2 månader och även om han gick att rida på en gång hade vi fått börja lugnt. Planen ser sån ut så att han får bekanta sig med sin flock och vara häst. Den delen tycker jag är viktigast, att han trivs i hagen eftersom han spenderar 99% av livet där så att säga. Vi har tagit några små promenader och vänjer oss vid stallet, men än så länge har han fått stå lös hela tiden. Vi har varit själva i stallet så det har gått bra, han ska inte behöva känna sig tvingad till att stå stilla när han inte känner sig trygg än. Han följer gärna efter mig när jag hämtar något i stallet. På fredag kommer veterinären och vaccinerar och kollar tänderna på honom, sen på måndag har jag tänkt tömköra om det känns bra. Sen blir det uppsittningsträning, lite lugn ridning i paddocken och runt gården och annan träning från marken. När det känns bra där blir det uteritt med något lugn sällskap.

 

Jag har ingen brådska, vi tar det i våran takt. Det viktigaste för mig är inte att rida min häst, det är att vi trivs och har roligt tillsammans. Nu tycker säkert vissa att jag låter heltokig, men det får ni tycka! Jag tänker göra så här oavsett.

 

Började dagen med en ordentlig sovmorgon, sen åkte jag och köpte hestamix på vägen ut till stallet. Min bil blev knäpp och slutade inte spruta spolarvätska när jag väl startat den en gång och sen kom den inte upp för backen så jag fick parkera vid paddocken. Hämtade en skottkärra så jag kunde dra upp hestamixen till stallet. En tydlig nackdel att det inte är platt... Lådan jag köpt till fodret var iallafall för liten så jag fick köpa en större senare idag.

 

När jag skulle ta in Guffi för en snabb genomgång ville han inte med in. Iza kom och bråkade med honom när jag skulle ta på grimman. Halvvägs till grinden kom även Soldan och helt plötsligt stod Guffi på bakbenen! Han är rätt stor ändå. Tillslut kom vi ur hagen och han gick snällt in i stallet. Han fick vara lös så han kunde äta under tiden jag kände igenom honom. Men han ville helst inte stå stilla utan gick runt i stallet. Han ville också in en stund i boxen han stod i igår natt, så den gillade han nog. Han var inte direkt avslappnad och lite småstressad, men det gick att kommunicera med honom. Hade tänkt ta en promenad idag men ångrade mig, men vi gick iallafall ner för uppfarten till stallet och sen skulle han fortsätta en bit av egen vilja. Så vi gick kanske 10-20 meter innan han tyckte vi kunde gena över diket för att komma till hagen.

 

När jag släppte ut honom igen visade han tydligt för Soldan att han var riktigt less på honom och ville var i fred. Ni ser ju i filmen, jisses vad han kan skrika Guffi. Han ser rätt ståtlig ut ändå. Iza måste vara den mest nyfikna häst jag någonsin träffat, hon följde efter mig hela tiden på andra sidan staketet. När jag åkte hem stod Guffi på baksidan av vindskyddet för att få vara i fred. Soldan är en riktigt liten irriterande skitunge, hoppas han lugnar ner sig snart så Guffi kan få det lite lugnt.

 

Guffi kommer mest få vara i hagen resten av veckan, kanske blir någon promenad. På fredag blir det vaccination och tandkoll, så nästa vecka får vi se om han blivit med avslappnad så vi kan börja träna lite.

 

När det hade lugnat ner sig i hagen igår filmade jag en väldigt kort stund. Ogivningen är helt fantastisk i sitt vintertäcke, så vackert! Och vad jag saknat dess berg!

 

 

Nu är Guffis flytt avklarad. Det var verkligen tråkigt att behöva flytta honom från det gamla stallet. Vi åkte ner i fredags mitt i allt snöade, hade en mysig kväll tillsammans med Frida och Helen och hästarna. Vi kommer så klart fortsätta träffas, de blev ju min andra familj och vänner för livet. I går började färden norrut. Vi backade transporten mot stalldörren och vet ni vad? Guffi gick på efter max 10min! Vi har helt klart hittat ett system som fungerar. Första gången tog det ju två timmar innan han gick bra. Sen blev det dock lite krångel för vi var tvungen att byta tillbaka till mammas bil eftersom den inte orkade backa transporten mot stallet i snön. Och Guffi gillar inte att stå i transporten när den inte rör på sig. Men rullar man så står han helt stilla. Så vi hade fullt upp så fort vi behövde toapaus, mat eller tanka. En fick gå in och göra det som behövdes och den andra körde runt runt på parkeringen. Fullt normalt kändes det... Jag satt på nålar hela vägen, men hela vägen upp till Gävle var det iallafall sol. Sen kom snön vid Hudik och en stund såg vi inte vägen. Nä, det där vill jag inte göra om.

 

Det tog bara 6 timmar att köra upp och Guffi blev väldigt glad av att få komma ut. Han fick gå runt i paddocken en stund medans vi packade ur bilen. De andra hästarna var väldigt nyfikna och han lugn men intresserad av vad som hände runt omkring. Skönt med en stor upplyst paddock! Sen fick han stå inne i natt med sällskap av Frej. Han verkade ha hållt sig lugn hela natten trots att han är så ovan att stå inne och brukar köra racerbanan, men det hade han inte gjort. Vad nog skönt att få slappna av efter resan. Sen åkte jag och mamma och hämta min bil, skottade in den på sin parkering och köpte pizza, innan jag tog en varm dusch och sov som en stock.

 

Igår kväll var jag och mamma upp till Måns Bromee och red en lektion i 19 minusgrader. Min mamma rider där i vanliga fall och i somras följde jag också med. Han är väldigt lugn och pedagogisk i sitt lärande. Jag fick rida en liten dam vid namn Lyfting som var väldigt pigg. Hon förstod på en gång när hon skulle springa och fick för sig att hon kunde springa innan jag bad om det, men det gick inte för sig. Hon hade lite svårt för att länga sig och slappna av i skritten, men ibland fick vi till det. Men hon hade en härlig tölt och gick att jobba med i den. Traven var väldigt ovan för mig, antagligen för att hon hade en aningens kortare ben än Guffi. Det kändes väldigt hackigt på något sätt fast hon hade ett mjukt steg.

 

Funderar på om jag ska rida någon lektion för honom med Guffi, men då får han åka till oss. Ska bara få med mig någon fler så blir det lite billigare.

Ja, det känns väldigt tomt och tyst här hemma just nu. Hon har alltid haft problem med att kissa på fel ställen, helst i väskor eller våran säng. Nu är hon snart 4 år och är ingen kattunge längre, så något är ju inte som det ska. I somras kissade hon på fel ställe med 2 veckors mellanrum och vi bestämde oss för att det inte fungerade längre. Sedan vi flyttade upp hit har hon kissat två gånger och det var hennes sista chans. Vi kom överens med mamma att hon kunde få flytta dit och se om hon låter bli. Hon är en väldigt feg katt, och hos mamma är det mycket lugnare. Dessutom har hon sällskap av Blixten, en klok och lugn katt som säkert kan lära henne ett och annat.

 

Men det är väldigt tråkigt hemma själv utan henne. Jag har faktiskt alltid haft katt, jag tror jag har varit utan katt i ett år totalt under hela mitt liv. Inte konstigt att jag ser katter i ögonvrån fast det inte finns någon och saknar sällskapet. Det är ingen här som pratar med mig, följer efter mig, vill gosa och leka med mig. Men jag hoppas hon har det bra hos mamma och Blixten, hon verkade väldigt glad över att få komma dit igår när jag åkte dit med henne.

 

En vecka kvar till vi åker ner och hämtar Guffi och snön och kylan har kommit. Hoppas och håller alla tummar och tår för att snön ska få ligga kvar och det är kallt nu ett tag.

 

Idag har jag umgåtts med min kära vän Linnea innan hon imorgon åker upp till Piteå igen. Vi var ute på en liten shoppingrunda så jag kunde köpa en stor plastlåda som jag kan ha mina ridkläder i på balkongen. Jag hoppas det blir bra. Har också funderat fram och tillbaka vad jag ska ha för tunna med foder i. Köpte en på Hööks i söndags på 50 liter, men på Ikea har dom de där stapelbara med snett lock som rymmer 37 och 60 liter. Jag vet inte alls hur många liter en säck Hestamix innehåller, det står ju bara i kg. Någon som vet? Efter det tog vi en timmes promenad där ingen av oss varit förut, kallt med trevligt. Nu har jag äntligen fått upp värmen igen i benen.

 

Nu har jag precis kommit hem från min andra ridtur på den lilla damen Saga. Fast man kan inte direkt kalla henne liten, för hon kändes som mycket häst. Många egna viljor, dålig kondition och en stark vilja att springa gjorde iallafall mig svettig. Men en ganska roligt häst ändå när man kommer överens med henne, vilken hända några få gånger. I söndags red jag med stallägaren på hennes lite lugnare häst, men idag blev det med en annan i stallet och hennes häst var minst sagt hetsig på hemvägen. Så det blev powerwalk hem igen för de båda damerna hetsade upp varandra.

 

Åh, vad det inte går som jag vill nu! Sambons bil är för tung för att dra de flesta transporter jag kan hitta och hyra. Mammas bil är det fel på bromsarna så den måste lagas innan vi kan köra någon transport. Så jag får vänta två veckor till innan jag får hämta min häst! Det har gått helt okej fram till nu, nu slog hästabstinensen till med full styrka! Tiden går säkert fort som den alltid verkar göra, men vad tusan ska jag göra nästa vecka när sambon jobbar hela dagarna? Man blir ju deprimerad av att inte ha någon häst att kunna åka till när man vill!

 

Han verkar iallafall ha klarat nyårsafton ganska bra. Han ville inte gå in i stallet igår, det brukar ju vara ett tecken på att något inte är helt som det ska. Men det är ju svårt att veta när jag inte är där och kan se honom.