Äntligen har jag bredband igen så jag kan skriva på datorn och slipper göra det i telefonen. Blir så krångligt när blogg.se-appen inte vill göra stor bokstav vid varje ny mening så jag måste gå tillbaka och ändra hela tiden.

 

Imorgon är det dags för nästa lektion igen och vi har tränat några gånger sedan förra. Det blir lite bättre varje gång tror jag, men det är väldigt upp och ner. Ibland får vi inte alls till det och ibland så bara fungerar det. Har gjort lite från marken och då blir det svåra varvet lätt och det svåra lätt. Men det beror nog på att jag går på sidan och kan stoppa vänster bogen i vänster varv och inte alls har något att bromsa upp vänster bog i höger varv.

 

Guffi och hans damer har flyttat hem till gården och går nu i hagen de ska gå i hela vintern. I söndags flyttade ett nytt sto till stallet och hon går i hagen brevid och bekantar sig lite med de andra. På lördag ska hon släppas in till dom, så Guffi kommer få gå med 4 ston. Så det lider ingen nöd på honom. Det har lugnat ner sig med eksemen nu, men täcket och huvan är fortfarande på. Smörjer bara in skapet med vitlöksolja och i ansiktet där han är torr och har lite gamla sår kvar. Men den mesta pälsen har växt tillbaka där. I manen och svansen är han fin så har inte smörjt den senaste veckan alls. Nu längtar jag efter frost och kalla nätter så han slipper täcket.

Var orolig hur det skulle gå att rida tillsammans med tre andra samtidigt men det gick riktigt bra. Guffi fick vara med sina kompisar Hugur, Spes och Morgonstjärna. Evelina lägger stort fokus på sitsen och var ryttaren gör med kroppen vilket är väldigt bra. Men så mycket tok man gör omedvetet. Ibland känns det som att man inte har någon kontroll på kroppen alls och ingen kroppsdel gör som den ska, och då gör inte hästen det heller. Enkelt. Nä inte alls, svårt som tusan att rätta till det. Vi fick rida på stora volter och det gick helt okej i skritt, Guffi böjde sig runt skänkeln, flyttade bogarna när jag bad om det, kändes mjuk och lätt. När vi sen skulle göra samma sak i trav var det som att rida två olika höstar i olika varv. I vänster slänger han ut vänster bog, tippar inåt, kastar över mig på ytter och kör upp huvudet. Jag försökte med allt jag kunde, blev bara igång sättningar om och om igen för att få det rätt och tillslut fick vi till det en gång där han kanskr inte höll sig böjd runt skänkeln men han kastade inte ut sin bog ich mig åt andra hållet utan var mer bara rakt fram, så en liten framsteg. I höger varv var det så lätt, han höll sig kvar i böjningen, lyssnade och flyttade bogen när jag bad om det, sänkte sig och hade nästan nosen i backen. Travade så lugnt nästan i slowmotion med sträckt överlinje. En helt annan häst. Så nu ska vi träna på igångsättning trav i vänster varv på volt. Jag måste få kontroll på min kropp för tusan om jag ska få kontroll på Guffis!

Senast vi red för Evelina var förra våren och då såg det ut så här. Även om vi har samma problem fortfarande så har vi ändå utvecklats och har nya problem med problemet kan man säga.

Det går lite upp och ner just nu, träningen blir lite sporadisk efter ork och väder men när den blir av så går det bra. Alla blodiga sår han hade fått i ansiktet för någon vecka sedan har börjat läka och pälsen har börjat komma tillbaka. Han såg hemsk ut, som att han slagits med ett köttätande monster. Det kallare vädret välkomnar jag gärna.

 

I söndag var jag och Nathalie ute och red. Regnet vräkte ner när jag var hemma, men det slutade när jag kom till stallet och vi klarade oss undan. Solen sken till och med en stund. Det gick riktigt bra, Spes och Guffi är ju som ett gammalt gift par ibland och surar den ena så surar den andra. Försöker den ena vända så försöker den andra, men jämfört med tidigare gånger var deras försök inte så inlevelsefulla. Någon liten krumbukt och volt och sen gick vi framåt igen. Mycket galopp och tölt blev det och Guffi bjöd på tölt i lång låg form. Ja alltså lång låg för att vara honom då så klart. Men det är första gången på uteritt! Tölten har alltid gått lättare ute men han har inte sökt sig neråt så långa stunder tidigare. Spes galopperade om oss en gång också, och jag vill skratta varje gång det händer åt min knäppa häst. Han saktar ner och släpper förbi alla som är på väg om, man skulle kunna kalla honom för en riktigt gentleman. Är det något han helst slipper så är det att ligga först, helst ska han vara längst bak om man är fler än två.

 

Det har varit en ganska stressig tid men mycket att göra det senaste. Jag ska nämligen flytta igen. Lägenheten jag flyttade till i somras vill jag inte bo i och har knappt varit där den senaste tiden pga personliga skäl. Så till helgen blir det flytt till en ny lägenheten som det känns så mycket bättre att vara i. Den är mindre, mycket mindre, men jag behöver inte så stort när jag är själv och dessutom har jag en stor inglasad balkong. Förhoppningsvis lugnar allt ner sig snart så jag kan få lite ro i både kroppen och hjärnan.

 

På torsdag ska vi börja rida för Evelina. De kommer bli lektioner varannan vecka, 6 gånger här i höst. Ska bli skönt att få hjälp med jämna mellanrum, men det ska också bli intressant att se hur vi klarar av att rida med tre andra samtidigt. Det var många år sedan sist och eftersom Guffi ska ha koll på allt och alla måste jag träna på att stänga av omgivningen, för då gör även han det.

 

Det gick riktigt bra dessutom, ja förutom när det regnade på tvären och vi båda blundade. Blev mycket tölt, tölt hit och dit. Har verkligen kommit på hur jag ska göra nära när han slappnar av och faller ner i trav. Och idag kändes han avslappnad, lite travtaktig till och med. Driva, driva, driva. Serpentinbågar i tölt blev det premiär på idag, inte då jäkla lätt men helt okej gick det ändå. Avslutade med lite trav och flytta bogen i hörnen, gick rätt bra det med. 

Kanske var det den höstiga känslan som gjorde att min ork och inspiration kom tillbaka. Vi klarade oss utan myggmedel i det fina vädret!