Långa tyglar och åsikter

Efter att inte varit i stallet på tre dagar var det skönt att få åka dit igår kväll igen. I vanliga fall kan jag ibland välja att inte åka dit på tre dagar av andra anledningar, men när man blir sjuk eller inte kan av andra anledningar känns dom där tre dagarna så himla långa! Egentligen kanske jag inte skulle ha åkt för helt frisk är jag inte och idag ökade snormängden. Det blåste rätt ordentligt och var kallt men det glömmer man lätt när man står där och pussar på den där söta fluffpuffen.
 
Jag tog med de långa tyglarna jag gjorde klara i onsdag och provade nere i paddocken och det fungerade riktigt bra. Alldeles lagom längd på ca 5,5meter blev det. Dom låg bra i handen, men kanske lite halkiga. Förhoppningsvis får det inte Guffi att inse hur lätt det är att dra dom ur handen på mig, men han är smart min herre så vi får väl se. Vi körde på volt, böjning, ställning, vinkla nosen utåt, halt, backning och lite trav. Gick både på sidan i olika placeringar och framför en stund. Han har verkligen börjat fatta det här med att vinkla nosen utåt, även om det bara kommer korta stunder ibland så förstår han vad jag är ute efter.
 
Jag har insett att Guffi bara visar mer och mer vad han tycker och tänker. Han vågar ta för sig så mycket mera nu och det är jag väldigt glad för. Visst kan han vara jobbig ibland när han inte är särskilt medgörlig eller inte älskar att arbeta som alla andras hästar verkar göra, men sån är han. Och jag har hellre en häst som vågar framföra sina åsikter till mig än en som stänger av och bara gör. Det är därför jag ofta skriver att vi har diskussioner, för det har vi verkligen.
 
"Nu tycker jag vi kan göra så här."
"Men nej, kan jag inte göra lite så här i stället?"
"Nej, då fuskar du bara. Vi gör så här 3 gånger bra så gör vi något lätt sen."
"Jaja...men jag kanske inte anstränger mig fullt ut för det här kan jag redan. Så...nu har jag gjort det en gång räcker det?"
 
Så tror jag ungefär det skulle låta om vi förde dessa diskussioner med ord.
 

Töltutveckling och tjurighet

Den här veckan blev inte som jag tänkte. Jag red förra helgen som jag inte har skrivit om och det gick bra, peeweebettet är väldigt uppskattat tror jag och vi kan tölta i paddocken helt plöstligt! Samtidigt har han varit lite tjurig, tror det är för att han börja fälla. Om vi håller på med en övning lite för länge så tjurar han bara, ungefär som "Men matte, jag fattar vad jag ska göra men nu blev det tråkigt och jag vill göra något annat!" I onsdag gick vi en promenad och det hade inte tinat så mycket som jag trodde så vi fick pulsa i djupsnö i uppförsbacke. Ungefär så här tror jag vi båda kändes oss, fast Guffi undrade vad tusan jag skulle dra med honom dit för.
 
 
Sen blev jag sjuk och låg hemma några dagar och igår var jag på tårtkalas/ätsåmycketdukanfest, så Guffi hade jag inte sett sen i tisdags när jag kom ut idag. Han och Frej, vars ägare varit borta i över en vecka, var ungefär lika skitiga. Smutsgris är vad han är! Höbalen är hans favoritplats att ligga och gno in smutsen. Men nu har han börjat fälla ordentligt på hela kroppen, inte bara på halsen, så vi kanske blir av med lite päls till midsommar om vi har tur.
 
Ingen ville rida ut med mig idag så istället fick vi harva på i den väldigt blöta och därmed tunga paddocken. Det blev mycket trav på volt och som sagt, ju längre vi höll på med en övning ju tjurigare blev han. Men det gick iallafall bra innan den värsta tjurigheten slog till. Lite galopp på volt la jag in också. Sen provade vi lite tölt och jag blev riktigt förvånad när det faktiskt gick helt utan spänning eller att han slängde sig ner i trav, inte en enda gång! Jag tror att det är peeweebettet som gör det. Jag bad Karin filma oss lite när vi töltade på vägen sen, så här kommer en lite film. En sväng fräsgalopp blev det också. Jisses vad han laddade längst där borta som inte syns på filmen, men undan gick det. Jag hittade den här filmen från nästan ett år sedan och jag tycker det är stor skillnad på tölten. Jag har tyckt att det inte alls har hänt något sen dess, men det har det ju. Han känns inte alls lika orolig med huvudet och det är inte alls lika spänt, han känns faktiskt oftast väldigt bekväm med tölten nu.
 

Komma-igång-vecka

Guffi har haft semester han också medans jag var borta, så sammanlagt har det inte blivit någon ridning på 3 veckor. Tycker det ser ut som att han blivit lite runt om magen... Därför har vi börjat lite lugnt den här vecka för att komma igång igen. Nästa söndag ska vi vara med på kurs för Malin Bengtsson och jag hoppas hoppas att underlaget i paddocken blir bättre. Just nu ha vi skridskobana med ett ridbart fyrkantspår ungefär. Det gör ju möjligheterna oändliga...eller inte.
 
Än så länge har vi hunnit med lite arbete från marken och uppsittningsträning. I tisdag var vi uppe i rundkorallen där underlaget var väldigt bra. Oplogat så det var fortfarande snö och upptrampat av andra. Han fick mest springa på i trav. Försökte oss på några vändningar på kommando, men det var svårt eftersom han hellre ville komma in till mig och mitten, men ibland så. Avslutade med några flyttningar av både bakben och bog och det gick bra. I torsdag red jag från marken nere i paddocken. Hade glömt mina broddar hemma så fick låna Ankis som var förstora, men det gick ändå en liten stund. Gick både på sidan och framför, och han komma ihåg det mesta. Det behövs mer träning på de nya övningarna vi fick av Linnea men nu följde han med mig runt väldigt bra när jag gick framför. Så länge det fungerar så blir det hela mycket lättare. Anki och Marianne var i paddocken samtidigt och eftersom det är skridskobana i paddocken bestämde jag mig för att gå upp till stallet för att träna uppsittning istället. Kändes inte så lockade att hoppa runt på is utan broddar. Det var lite sandat och mer slask uppe vid stallet så där var det inga problem. Hoppade upp tre gånger och Guffi stod helt stilla hela tiden, rörde inte en fena. Kändes väldigt bra! Sen red jag 20 meter fram till stalldörren ungefär.
 
Nu i helgen ska vi försöka rida ut. Idag lyser solen och det är riktigt fint ute så det ska bli trevligt att åka till stallet om en stund.
 

En markvecka

Den här veckan har det blivit lite jobb från marken bara och i måndags kväll var jag upp till Karin Åberg på Hinni-föreläsning. Får ni någon gång chansen att lyssna på honom så ta den, väldigt inspirerande och mycket tänkvärt pratade han om. I tisdag tränade vi på det vi gjorde i söndags och det gick helt okej. Han var fortfarande skeptisk och lite fundersom över vad jag ville, men ibland gick det bra. Det svåraste är faktiskt att gå baklänges. Så länge jag fokuserar på att ta stora steg följer han med helt tiden, men så fort jag tänker på vad han gör så stannar vi nästan. Det är bara att träna på, baklängesgång är svårare än man tror. Efter det fick han springa lös och joggade på bra i sin bekvämtrav.
 
I går fick han springa lite i rundkorallen i djupsnö en stund. En sak som Hinni pratade om var att det man tänker på händer oftast tillslut, och eftersom det speglas på vårat kroppspråk är hästarna väldigt snabba på att läsa av oss. Jag tänkte på det där igår. När Guffi är påväg att sakta ner av sig själv syns det väldigt tydligt, då tänker jag "Nu saktar han av" och han stannar. Så istället försökte jag vara snabb att tänka på hur han travade på istället när jag såg att han började sakta av, och då gjorde han inte det. Väldigt enkelt och det märktes tydligt vad mycket man förstör med sina tankar.
 
Idag kom veterinären och vaccinerade Guffi, han kommer tillbaka en annan gång och kollar tänderna. Det var snabbt gjort och sen hade vi lite mat och mysstund. Borstade igenom manen och svansen, vilket var väldigt länge sen. Många pussar och kramar fick han innan han fick gå ut igen. Tänk att man kan börja sakna sin häst så mycket bara av att veta att man inte kommer se honom på 1,5 vecka, redan innan man åkt. Men han lär säkert tycka det är skönt.
 

Markarbete med Linnea Sandgren

Igår hade jag ordnat att Linnea Sandgren kom ut och höll lektioner med några i stallet. Hon sysslar med akademiskt och nh och jag bad om lite hjälp och inspiration från marken. Det var sämsta möjliga dagen att välja det på eftersom det låg  2-3dm tung nysnö i paddocken och jag var först ut. Dessutom kändes mina betongklumpar efter lördagens skidåkning.
 
Jag lärde mig väldigt mycket och det var väldigt intressant. Att kunna styra kroppen genom bettet och huvudet genom kroppen, och egentligen var det inte särskilt svårt. Guffi var väldigt skeptisk i början och förstod inte riktigt vad vi ville. Han provade med allt han kom på, både med att komma på vad vi ville och försöka komma undan. Den övningen jag gjort genom att trycka framför bogen för att han ska flytta ut bogen fick jag lära mig att göra på andra sätt. Ett sätt var att gå framför och genom bettet och stöd från min arm kunde jag flytta bogen. Då såg jag väldigt tydligt vad som hände i hela hans kropp. Sen fick jag gå vid hans framben och trycka på bogen så böjde han sig och slappnade av i nacken och halsen. Ena stunden flyter han iväg utåt och för i nästa lägga tyngden på inner bog och trycka sig inåt. Jag ska tänka tvärtom, flyter han iväg utåt ska jag vända inåt och trycker han bogen mot mig ska jag flytta den utåt. Jag kan göra det här när jag rider också. Hon provade göra det i trav och där märktes det ännu tydligare. När Guffi kommit på vad han skulle göra provade jag också, men med betongbenen orkade jag inte så länge.
 
Hon sa också en bra sak, man ska inte fundera på om det man gör är rätt eller bra. Så istället för att sitta/gå där och fundera ska man prova om hästen följer med eller inte om man ändrar på något. Tex om jag då provar flytta ut bogen, gör han det och bibehåller ställningen/böjningen eller vad man nu gör så gjorde man rätt. Får man istället en helt annan reaktion, han höjer huvudet, tar tag i bettet, flyter iväg för långt tex, så vet man att det inte var rätt eller bra innan. Då kan man istället korrigera på en gång och det blir rätt eller bra.
 
Det här var en väldigt passande fortsättning på stopp och backa träningen vi sysslat med de senaste veckorna. Hon sa att han var väldigt bra på att stanna, det är det första han försöker med när han inte riktigt vet vad han ska göra. Så det är dags att ta nästa steg kan man säga. Hon ska definitivt få komma tillbaka, men nu har vi något att jobba med.
 

Snön den bara öser ner...

Ja, här har det snöat konstant sen natten till lördag, på tvären dessutom eftersom det blåser så fint. I fredags tog jag och Guffi en promenad runt sjön. Tror det är ca 3 km runt och 1 km består av åker och alltså fick vi pulsa i djupsnö. Guffi var så söt som gick i mina fotspår fast det egentligen blev alldeles för korta steg för honom. Vi hade dessutom sällskap av en örn som flög över oss väldigt nära. Lyckades efter många försök få den och Guffis öra på samma bild.
 
 
I lördags var jag ner till Hassela med mina vänner och åkte slalom hela dagen. Jag kände att jag behövde åka iallafall en gång innan jag åker till Italien och alperna på fredag. Var osäker på om min fot skulle klara av det, men det gick bra. Vi hade roligt men det var väldigt opistad och därmed jäkligt tungt. Vi halvsov i soffan hela kvällen för ingen orkade röra på sig.
 
Igår åkte jag hem på förmiddagen och allt gick bra tills jag kom till en rondell och bilen bara la av. Den vägde först att starta, sen gick den igång och jag tog mig ungefär 3km hemifrån innan den la av igen, mitt på E4an där det är enfiligt! Tur i oturen är min bil minimal så en långtraderare lyckades klämma sig förbi mig innan jag fick igång bilfan igen och kunde ta mig hem. Då skakade inte benen bara av trötthet kan jag säga. Jag tvingade mamma att följa med mig till stallet för att ha en lektion i markarbete, men det tar jag i ett eget inlägg.

En riktig vinterdag

Idag strålade solen så man blev bländad när man gick ut, den värmde skönt och träden var täckta med snö. Guffi stod och solade i hagen och vi stod ute idag igen när jag borstade. Sen gick vi ner i paddocken och tömkörde. Gick både mycket bra och rätt dåligt. Han var pigg och det gick väldigt bra när han fick trava, men att skritta var ju fasligt tråkigt och speciellt när matte tyckte att man skulle gå på volt. Då förstod vi verkligen inte varandra, det bettlösa tränset gör det hela lite svårare dessutom. Men vi lär oss aldrig om vi inte använder det. Fast jag börjar faktiskt fundera på om man skulle prova något annat bettlöst alternativ. Det blev mycket igångsättning och nedtagning för att träna på att sakta av inte betyder stanna, utan han ska fortsätta gå framåt och tillslut kom han på vad jag ville.  Efteråt myste vi lite till i solen, sprayade hans strålar med äppelcidervinäger och åt ostmacka tillsammans.
 
 
Sen hämtade jag Ör och red ut. Det gick riktigt bra, hon var framåt hela tiden. I början när vi saktade ner från trav tänkte hon tanken att försöka vända, men hon gick snabbt att övertala att fortsätta framåt. I uppförsbackarna tog vi galopp och där det inte är brant nerför fräste vi på i tölt. Tänkte på att rida i öppna eftersom Karin brukar göra det. I lördags märkte jag att hon blir mer travtaktig när jag ställer eller gör öppna åt höger, men efter mycket öppnor kändes takten mycket bättre även åt höger. Jag ska ta med mig det här med öppna till Guffi, tror det kan vara väldigt nyttigt för oss att börja tänka på sånt.
 
 

Bajsrekord och svårfångad

I onsdag kom hovslagaren ut och la om Guffis skor. Har haft gått 10 veckor sedan han var här sist, och första gången för den hovslagaren. Guffi stod mer stilla den här gången men istället slog han sitt bajsrekord och jag tappade faktiskt räkningen, men han bajsade minst 10 gånger. Nya människor är verkligen inte hans grej. Jag funderade först på att rida efteråt, men jag ändrade mig. Känns inte så snällt när han hade sån stressmage. Istället gick vi ner till paddocken och provade ett nytt bett jag köpt. Det ser ut som ett bombers happy tongue men det är från Shire och var mycket mycket billigare. Guffi är väldigt stilla i munnen, det är sällan han tuggar eller att det blir skum, men med det här bettet rörde han runt lite mer. Annars var det inte så stor skillnad våra andra bett.
 
Han fick mest springa lös för det var en pigg herre. Inte för att han räjsar runt, men att jag kan stå stilla i mitten och bara smacka lite för att han ska springa är ovanligt. Han kunde till och med ta galopp väldigt lätt, men då fick jag springa med.
 
Jag hade erbjudit mig att rida Ör åt Karin eftersom jag har så mycket tid över på vardagarna. Så jag traskade ut i hagen, men det tog 1,5 timme innan jag gick in därifrån. Ör vägrade bli fångad så jag gav faktiskt upp till slut. Jag försökte med allt jag kom på, titta på annat, stå och vänta, krypa på huk i djupsnö. När hon tillslut kom fram och nosade på mig när jag satt på huk kändes det ändå okej att ge upp.
 
 

En tjurgubbe

Ja, igår var faktiskt Guffi på rätt tjurigt humör. Så fort vi gjorde en övning lite för länge så gjorde han helt tvärtom. Han har börjat med att vägra gå rakt upp i hagen, det är rätt brant och var halt innan all snö kom, och nu vägrar han gå där. Så vi får liksom gå som i slalom upp. Han vägrade gå in i stallet så jag tillslut blev lite arg och morrade åt honom, då kunde man helt plötsligt gå in. Tog det bettlösa tränset och gick ner till paddocken, men en hel del konstpauser på vägen.
 
Det blev ridning från marken och först gick det jättebra i höger varv. Vi gjorde samma sak som jag gjort när jag ridit de senaste, halt, backning, svängning för att få honom från bogarna. Det gick faktiskt oväntat bra även med bettlöst, till en början. Så när jag tänkte "Vi gör en sista backning innan vi byter varv" så tjurar han ihop och ska istället snurra runt mig. Efter lite övertalning gjorde han rätt och vi bytte varv. Men då i vänster varv var det ungefär bra varannan gång och tjurgubbe varannan. När det gick bra så gör han det väldigt bra och lägger verkligen tyngden på bakdelen i halterna, men den där tjurgubben är ju hopplös att jobba med. Sen fick han springa lös en stund och höll i ett spö för att träna lite på det. Han är inte helt bekväm med att jag bara håller i det, men han blir bara stressad av det om jag springa med och det är ju bra.
 

Dålig fantasi

Just nu har jag väldigt lite inspiration och fantasi till att hitta på roliga saker från marken. Jag skulle kunna strunta i det och bara rida för det känns bara roligt, men jag vill variera vad jag gör med Guffi. Desssutom har vi ju väldigt tråkigt underlag med is så det går inte att göra så mycket i paddocken direkt. Men det fick bli det idag ändå. Tog både träns och repgrimman över idag för jag ville prova lite mer att gå framför och hålla i bettringarna som jag fick göra förra tisdagen när jag hade lektion för Malin Bengtsson. Det gick riktigt bra ändå, provade faktiskt att göra ungefär samma sak fast jag höll i repgrimman och han förstod även det. Alltså, lyfta bettet lite lätt och vibrera för back och dra lite lätt neråt för framåt. Med repgrimman la jag istället lite tryck på nosryggen och vibrerade. Jag försökte filma lite, men det blev för mörkt så man ser ändå inte vad jag gör. Sen försökte vi springa lite ute på vägen, vågade inte låta han springa i paddocken eftersom han gärna springa på volt runt mig. Så det kändes bättre att springa rakt fram på vägen. Fort tyckte han det skulle gå, men matte hängde inte med trotts att hon också hade broddar. 
 
Han var lite mer nervig i dag. Kan bero på att det började blåsa en del, så det var inte alls roligt att stå inne i stallet. Men han kunde iallafall äta idag. Dessutom vägrade han att gå upp för den lilla branta slänten när vi skulle ut ur hagen. Det är väldigt isigt där så jag förstår honom och listig som han är lyckades han dra ner mig. Så det var bara att gå runt och ta andra vägen ut ur hagen.
 
 
Nu har det snöat i några timmar så jag hoppas underlaget bli bättre och vi får njuta av snön!
 
 

Hästig helg

Efter några dagar hemma med snor och feber blev jag less i fredags och åkte till stallet. Där blev jag oplanerat kvar i 4 timmar. Jag skulle bara tömköra en lite stund. Och det gjorde jag, i djupsnö. Jag tyckte nog det var jobbigare än Guffi. Så går det när paddocken är oplogad. Särskilt bra gick det inte heller, Guffi var pigg, det var inte jag, tömmarna trasslade ihop sig hela tiden. När jag inte orkade mer fick han vara lös och upptäckte att matte inte stängt paddocken. Smartskaft! Han stannade iallafall halvägs upp i backen och tittade på mig. Efteråt kom det ut en hel hög med folk i stallet. Lite barnridning och tolkning efter Hugur skulle de syssla med. Då kunde jag inte åka hem och det slutade med att jag fick vara försökskanin. Ut i djupsnön på en madrass som begravdes under snön. När vi vände och körde i samma spår tillbaka gick det mycket bättre, men barnen fick åka på vägen istället.
 
I lördags följde jag med till Härnösand och Karin Åbergs butik. Jag har faktiskt aldrig varit där, rätt otroligt nog. Några timmar spenderades bland mängder av hästgrejer, men bara ett nackstycke följde med mig hem. Ett i biothane blev det faktiskt. Jag ska ju fixa ett träns med en specialbeställt pannband, men det nackstycker jag köpte begagnat för ett tag sedan var för kort för Guffis jättehuvud.
 
Igår hade vi -20 men jag ville ändå åka ut, så jag bylsade på mig och åkte. Hämtade Guffi och gick direkt till rundkorallen där vi sprang runt i djupsnön en stund tills vi var varma. Sen gick vi ner i den nu plogade paddocken och sprang lite mer. Lite flytta och följa inte Frida blev det också.
 
 
 
 

En sista gång

Nu skriver jag detta i dag tisdag, fast det handlar om fredagen.
 
Solen lyste och marken, träden, husen ja allt var täckt med frost. Jag och Guffi motionerade i rundcorallen som är väldigt knövlig, men det gick bra. Lugn trav och träna på vad man sätter fötterna är också bra träning. Han har verkligen börjat förstå vad han ska göra när jag säger "vänd", han ska alltså byta varv. Sen gick vi en promenad runt kvarteret och jag fick en sån inspiration att fotografera ute på åkern. Tur nog var Emma i stallet med Odinn efter en sista ridtur, så jag drog med mig dom ut på åkern och fotograferade dom tillsammans en sista gång. Det märks att hon haft honom i 14år, han följde minsta vink och det blev riktigt fint. Fler bilder på dom kommer upp i min andra blogg, min fotoblogg fridabennerman.blogg.se
Efteråt fick även Guffi följa med mig ut på åkern, men han var inte så medgörlig denna dag. Några bilder blev det iallafall på mitt fluffdjur, och självklart en bild med tungan halvvägs ute.
 
 

En bra rubrik...

Igår var himlen helt blå och solen sken hela dagen, Guffi var för en gångs skull inte blöt men lerig och dammig. Det Vi stod ute när jag borstade av honom, inne i stallet hade jag inte kunnat andas och efteråt såg det ändå inte ut som att jag borstat honom alls. Nä, nu vill jag ha kallt, frost, ja ni vet allt det där som gör att man slipper leran. Guffi var iallafall nöjd med att få äta lite gräs under tiden.
 
Vi gick ner i paddocken och lullade runt lite. Han var inte tjurig idag heller, så han kanske också var less på allt regn förra veckan. Vi hade en liten diskussion när han skulle flytta bogen. Oj vad svårt det var åt vänster. Antingen gick han framåt elelr bakåt istället och gjorde allt för att komma undan. Åt höger var det inga problem alls. Filmade en stund när han travade på volt runt mig, inte särskilt intressant att titta på och det ser ut som att han springer som en snigel och har en gigantisk rumpa, men då kan det bli med vidvinkel på telefonen.
 
Plastpåsemannan har byggt klar deras hus i hagen nu och Guffi står där jämt. Sen de flyttade in i den hagen har han stått där varje gång jag kommit och går tillbaka nästan varje gång jag släpper ut honom. Det är bra att han står och mumsar på halmen och inte i leran, men lite kan han väl försöka röra på sig runt i hagen. Latmask.
 
 
 
 

Höstrusk

När det är riktigt höstrusk ute då sitter jag gärna kvar i soffan och struntar i att åka till stallet. Och vet ni vad, jag får faktiskt inte dåligt samvete för hur ska jag kunna motivera Guffi när jag inte ens kan motivera mig själv? Nä, vi kan vila oss i form också!
 
I måndagskväll lekte vi lite i paddocken, löslongering, stretching och spring. Efteråt stod jag en stund och tittade medans Frodi fick massage och sen fick Guffi och hans grabbar byta hage igen. Nu är dom tillbaka på gården, men inte i den hage de ska gå i hela vintern än. Så nu går de i hagen brevid Tyr, Soldan och Frodi. På andra sidan är det en gång och sen en hage där Hugur och Frej går. Ovanför dom går alla stona. Först släppte jag ut Guffi själv, då stod Soldan och Spes i varsin hage och ville prata med Puffe. Dom är ju för söta. Frej blev lite upprörd och försökte gräva till Kina. Sen släppte vi ut Odinn och Andvari till Guffi och då blev det liv i hagarna. Andvari skulle visa upp sig och drog i gång Tyr. Helt plötsligt såg det ut som att Soldan sa "Men det är ju mina polare!" och de fick tydligen inte vara där. Soldan åkte på däng av Tyr och blev jagad runt runt i hagen. Jag har aldrig varit med om att valacker håller på så här, dessutom var ju stona på långt avstånd iallafall från två av hagarna. Guffi undrade mest vad alla höll på med, Odinn skulle hälsa på alla och stona dom brydde sig inte.
 
I tisdags var jag ute en kort stund och tog bara av han eksemtäcket. Jag visste att detta höstruskväder var på väg och det kändes taskigt att låta honom stå där i ett blött eksemtäcke. Förhoppningsvis behöver jag inte sätta på det igen, men vi får se hur det blir med det. Jag har fortfarande inte bestämt mig när det kommer till rakningen. Han är ju så fin i pälsen nu på hösten när solen tittar fram, han lyser rött. Under allt det röda är han grå, tråkigt grå och det blir så fullt. Men det kanske växer ut rätt fort ändå...
 
Så här såg han ut sist jag rakade honom

Veckan som gått

Vilka vecka det blev! Värsta på länge om man ser till jobbet, tekniken strulade totalt så jag fick jobba mer än vanligt och långa bilresor. Tur nog blir nästa vecka mycket lugnare så länge tekniken håller sig i skinnet och gör som den ska.
 
När det gäller hästigheter har det dock gått bra. Jag hann och hade till och med ork att rida i tisdags efter jobbet. En kort sväng red vi ut och skrittade mest. Tränade på att verkligen skritta och inte gå att sova. Vi mötte dock lite hinder på vägen. Först stod det en häst i en hage det inte brukar vara hästar i, som blev väldigt glad av att se oss. Sen kom grannen med en stor bullrig maskin och sen mötte vi tre hästar efter vägen. Jag var stensäker på att Guffi skulle försöka vända och gå efter hästarna, men nä, han segade bara lite innan han pinnade iväg i en faslig fart. För att vara honom alltså. Vi tog lite galopp på åkrarna och tölt på hemvägen innan vi nöjt skrittade tillbaka till stallet.
 
Igår var in syster med mig ut och red. Hon lånade Hugur och båda grabbarna hade roligt som vanligt i varandras sällskap. De var båda pigga och framåt. Guffi var lite osäker i början eftersom han var tvungen att gå först men sen mjuknade han lite och det hela kändes väldigt bra. Han hade faktiskt lite tempo i tölten på hemvägen.
 
Idag invigde jag min nya softshellbyxor i stallet. Väldigt konstig passform har de men var ändå bekväma att knata runt i. Lite för varma kanske fast det var gråmulet hela dagen. Guffi och hans kompisar hade bytt hage igen så han stod väldigt nära idag och följde snällt med in. Vi gick ner i paddocken och jag drog fram lite bommar. Hade tagit med två hinkar som hinderstöd istället för de riktiga så jag kunde longera över om det behövdes. Men idag var inte bommarna farliga så han kunde gå över dom på en gång och även när han var lös. Så vi körde första lite löslongering över bommar innan jag la upp en av dom på hinkarna så han fick hoppa lite. Då blev de dock lite farligare men han hoppade iallafall två och en halv gång och skrittade över ungefär restan av gångerna. Några tvärvändningar får man leva med. Hade ett spö med mig hela tiden, bara för att träna på att ha det med. Det enda jag gjorde med det var att höja det rakt upp när han skulle öka eller rakt ner när han skulle stanna. Mer än som en pekpinne vill jag inte använda det och han ska kunna lite på mig när jag håller i det. Egentligen behövs det inte, men jag vill inte att han ska vara rädd för spön iallafall. 
 

Tröttpuffe

Förra veckan blev det en oplanerad vilovecka för Guffi. Det har varit så varmt och han blir så trött så det kändes lika bra. Det blir inte roligt när han är så trött och jag vill inte tvinga honom när han somnar så fort han kommer in i det kalla stallet.
 
Ikväll när jag tog in honom hade han en stor tova i manen och när jag borstade ur den kändes det som att halva manen lossnade. Det är så tråkigt! Antagligen blev det av ett det regnade väldigt kraftigt igår och i natt och sen väldigt varmt och kvalmigt. Vi gick ner en stund i paddocken och "red" från marken vilken gick rätt bra och sen fick han springa lös en stund. Även om det var lite svalare ute vad han lite trött och seg, men det gick helt okej ändå. Sen gick han in i stallet och sov medans jag smörjde in honom. Sen ville han faktiskt gå ut självmant.
 
 
 

Livet med en eksemhäst

Guffi har fått vila i fyra dagar. Jag eller mamma har bara varit ut och tittat så täcket sitter på och smörjt och sprayat det som behövts. Han har inte förstört täcket sedan i måndags *jubel!* Jag har inte orkat något mer, men igår och idag har vi aktiverat oss lite. Igår åkte jag ut direkt efter jobbet. Först var jag in på Graftströms och köpte ett nytt bett, eller rakt "travbett" eller halfcheek, vad man nu vill kalla det. Provade det när vi tömkörde i paddocken och det gick rätt bra. Han kändes lite stel faktiskt. I paddocken stod några koner i en cirkel så vi använde oss av dom och några andra att gå runt. De som stod i en cirkel gick vi runt helt vanligt men också slalom emellan för att han skulle böja sig ordentligt. Tog lite trav och tölt innan jag kände mig nöjd.
 
Idag hade jag bestämt att vi skulle träna uppsittning. Det kändes bra att gör det nu första gången jag ska rida efter avramlingen, även om det var en olycka och inte något bockning från Guffi. Men det är bra att träna även om det fungerat bra. Och det gjorde det även idag. Tre gånger upp och ner helt utan problem. Red sen max 15minuter i paddocken. Konerna stod kvar sen igår så jag använde mig av dom och red på en volt och böjde honom med skänkeln och det gick riktigt bra. Över gick i trav och det var väl inget speciellt där, man han sänkte sig några gånger och böjde sig genom hela kroppen och dessutom innåt som jag ville. Tog lite tölt runt fyrkanten sen och i vänster varv bjöd han på två finfins sträckor, fast resten var rätt blä. Men det vi skulle träna på idag gick iallafall bra så jag är nöjd.
 
Efteråt blev det en duschning för Guffi i man och svans. Efter en vecka med hydrokortison var han riktigt kladdig och nu när kliandet verkar ha lagt sig ville jag tvätta bort det innan jag börjat smörja med det vanliga igen. Det var inte det lättaste ska jag säga eftersom vi blev terroriserade av flugor och hästbroms. Guffi blev så irriterad att han flera gånger medans jag tvättade svansen gick in i stallet. Jag skulle behöva några fler armar. Men tillslut blev vi klara och jag smörjde in honom ordentligt. Jag har precis börjat prova en ny sak. Han blir väldigt biten i skapet och inget verkar hjälpa egentligen för även om ett sår läker till nästa dag så har han fått ett nytt. Anki tipsade om att blanda rapsolja och 5-6 vitlöksklyftor, skaka flaskan ibland och efter några dagar kan man använda det. Så nu har jag smörjt in honom med det i två dagar i skapet och idag blev det även i öronen och lite på såren som blivit i ansiktet. Jag vet, man ska vara försiktig med olja men han har ju täcke och huva så det är lugnt. Inga stora mängder är det heller. Nu hoppas jag det fungerar lika bra på Guffi som på Ankis hästar.
 
 

Vilken helg!

Äntligen är den snart slut! Har suttit på Krafturs ovalbana sen fredag morgon och fotograferat alla ekipage på Kraftur Nationella. Det är jobbigare än det låter, nu är jag helt slut. Hela fredagen regnade det, men det gick. Igår var det lite bättre och idag strålande sol, men då blir man istället irriterad på ljuset. Inte det lättaste att fota finaler med sol och få till det bra. Men det var roligt, nu hoppas jag att jag får några bilder sålda också. Har haft liverapportering till Fia hela helgen också.
 
Igår kväll var jag och mamma ute och red med Anki. Mamma fick låna Hugur som behövde lite mer motion den här veckan. Det gick väldigt bra för dom. Guffi gick också bra. Vi började en stund i paddocken och han tog det med ro fast vi var några fler. Sen red vi upp på berget och galopperade uppför backen för första gången. Han flåsa långt efter. Töltade där uppe och det var lite tugnt efter regnet, men han jobbade på bra. Bjöd på fin skritt också där han jobbade med hela kroppen och ryggen.
 
Jag kom precis hem efter att varit ut till honom även ikväll. Eftersom jag smörjer in öronen med tjärsalva och hans huva inte har hål för luggen, så lägger sig luggen i öronen tror jag. Han har alltid sin professorfrisyr iallafall. Detta resulterar i en väldigt kladdig pannlugg, så jag tog och tvättade den idag. Allt försvann inte, men bättre blev det. Sen lekte vi lite i paddocken, duktig var han på att galoppera idag.
 
 
 

Dagarna två

Igår var jag ut och tänkte hitta på något i paddocken, men Guffi tyckte något annat. Hämtade han från hagen och som vanligt fick jag övertala honom lite att gå in i stallet. Men sen skulle han inte gå ut. Eftersom vi var själva fick han vara lös, i dörren ut hade jag hängt ett grimskaft som stopp. Först stod han längst in i mörkret och såg ut att tycka det var riktigt mysigt. Filosoferade gjorde han nog medans jag satt i dörröppningen och bara tog det lugnt. Eftersom han inte alls verkade vilja gå ut tog jag och smörjde in man och svans ordentligt och han stod still hela tiden fast han var lös. Så en riktigt mysdag blev det igår. Istället för att gå raka vägen till hagen gick vi istället runt hela sjön på kanske 2km, så fick han röra på sig lite iallafall. Han var riktigt duktig, han brukar ju stanna var tionde meter och titta sig omkring men igår gick vi på i ett friskt tempo hela vägen nästan. Tvärs över sjön står det några hästar och en av dom hade fått på sig ett eksemtäcke. När han såg oss kom han springande emot oss och såg ut som "Men du, du har ju en pyjamas precis som jag! Vad heter du? Varför har du pyjamas? Kliar det på dig också?" Guffi blev mest lite paff när han for iväg i en bockserie efter deras diskussion.
 
 
Idag när jag kom till stallet berättade Lotta att Guffis täcke var trasigt. Bensnöret jag sydde fast i söndags hade lossnat helt. Det blev tömkörning i paddocken idag med det bettlösa tränset. Lite svårt att hålla sig på fyrkantspåret men han bjöd på mycket tölt idag. Enkelt var det till och med. Lite trav och annat höll vi på med. Eftersom jag inte hade något täcke att byta till i stallet fick han gå ut i en hage vid stallet själv. Lite orolig kille tog tillfället i akt och rullade sig i skiten så klart. Han stod tydligen och gnäggade en hel del i väntan på att jag skulle komma tillbaka. Sedan åkte jag för att hämtade mitt nya bilbatteri och hämtade mamma på hennes jobb eftersom min bil fortfarande är trasig. Vi åkte till mormor, jag gick på hästaffären som ligger precis brevid och köpte ett nytt täcke åt Guffi. Vi handlade åt mormor och sen åkte vi tillbaka till Guffi, som gnäggade åt mig när jag klivit ut bilen! Gullepuff! Så vi klädde på honom och gick ut till hans tanter (och lilla Iza och Soldan). Glad häst galopperade halvvägs upp för backen och blev inspekterad av småttingarna för han hade ju bytt färg från brun till grå och luktade lite annorlunda.
 
 

Livsfarliga bommar

Igår blev det tömkörning i paddocken. Trodde inte alls jag höll på så länge med det gjorde jag visst. La in tre bommar och som vanligt var dom ju livsfarliga i början. Han är ju inte rädd när han väl går över dom och han lyfter ordentligt på benen så det är inte att han slår i dom som är farligt. Jag tror han helt enkelt tycker det är något nytt som helt plötsligt ligger på marken, ni vet, hästlogik...
 
När han väl gick över bommarna gick det bra. Han bjöd på några riktigt fina travsteg över dom i vänster varv. Sån trav skulle man vilja se jämt, men han kan iallafall. Vi varvade med slalom mellan koner och att jag gick bakom över bommarna och det gick bra.
 
Vi höll oss ute igår, struntade helt i att försöka få in honom i stallet. Han var lite lugnare igår men inte helt avslappnad. Vet inte vad han fått för sig, men misstänker att det kan vara det svalare vädret och rätt mycket blåst de senaste dagarna. Han har börjat tappa pannluggen också. Man ser att det ligger lösa hårstrån i den, så jag tog och smörjde den ordentligt. Vill att han ska få behålla sin fina pannlugg i år! För övrigt ser det bra ut fortfarande och det ser inte ut som att han kliat sig något.

Tidigare inlägg Nyare inlägg


RSS 2.0