Idag blev det en promenad med hästarna med väldigt många konstpauser. Vi letade oss fram till bruksleden och ut på vägen för att sedan gå runt till andra skogen och hästarna tyckte det fanns mycket att studera. Till exempel deras tre hästgrannar som tyckte det var väldigt roligt att få se andra hästar. Den ena, som såg väldigt ung ut, bjöd på ett glädjeskutt från stillastående. Härligt väder och en trevlig promenad, precis lagom just nu.

 

Igår kväll blev det longering. Jag har oroat mig för bilen även i sömnen så jag har inte sovit så bra, och var en aningens trött. Guffi skötte sig jättebra och han kändes väldigt avslappnad. När man driver på ibland brukar han köra upp huvudet och rusa, men det gjorde han inte en enda gång igår fast jag satte lite press och ville att han skulle skritta på ordentligt. Lite högre tempo än vanligt alltså och han höll sig fortfarande lugnt. Enda gången han stressade upp sig var när han travade och helt plötsligt stod Serstök mitt i vägen och åt på en härlig fläck med klöver. Traven var också väldigt bra, han söker sig lång låg helt själv, jag kan ju inte göra så mycket åt det vid longering och det är härligt att se.

 

Frida släppte sedan Serstök lös i björkhagen så hon kunde springa på ordentligt och under tiden flyttade vi lite kroppsdelar. Upptäckte hur svårt han har för att flytta framdelen, han blir osäker på var han ska sätta fötterna och går istället framåt eller bakåt, men tillslut flyttade han lätt några gånger. Bakdelen behöver jag bara stirra ordentligt på så flyttar han den, men framdelen behöver mer träning. Jag är inte riktigt med på hur man gör en framdelsvänding faktiskt, ibland blir det en när vi försöker få till något annat så han kan ju.

Guffi fick rätt mycket vila den här veckan, mycket med tanke på min onda arm men också eftersom det blev lite andra aktiviteter. Igår var jag och Frida och tittade på Sleipnirs KM och satt som bisittare hos domare. Vi började med att köra fel i den tjocka dimman men tillslut kom vi fram efter en omväg. Jag fotograferade också en del, så om någon var där och vill se bilder är det bara att säga till! Många fina hästar och en del ny kunskap från dommaren fick vi.

 

Idag ville jag först gärna rida, men när jag väl vaknat till liv framåt eftermiddag var jag inte alls pigg och det var riktigt höstväder ute så det blev löshoppning istället. Idag var bommarna jätteläskiga igen så Guffi ville inte alls hoppa först. Serstök dock kastade sig gärna över, tvärvände efter hindret och hoppade igen ungefär. Så vi fick lägga ner bommarna på marken och börja från början med att Guffi skulle skritta över bara. Efter mycket övertalning och stöd från Serstök kunde han skritta lugn över, sedan även trava och tillslut hoppa några gånger över. Det är alltid samma bommar eftersom vi bara har två, så jag undrar varför de ena dagen inte är några problem och nästa är dom livsfarliga. Men det är väl så hästar tänker, eller?

 

Idag provade jag att rida från marken med det bettlösa tränset. Har faktiskt inte ridit "seriöst" med det, men svänga, stanna och lite böj har vi fått till förut. Det gick faktiskt bra, han var lite hård ibland, men inte alls som han varit den senaste veckan. Han kunde samla ihop sig utan problem, korta skritten fungerade, flytta utan att köra upp huvudet samtidigt och var allmänt medgörlig. Någon lite protest blev det och det var då han kändes "hård", men helt klart bättre iallafall. Sen fick han trava av på lina, lite slö var han men lunkade på lång låg iallafall.

 

Idag blev det många timmar i stallet i det väldigt härliga vädret. Det var riktigt varmt igen och hästarna var blöta av svett när vi tog in dom från hagen. Så går det när man har börjat få massa vinterpäls. Jag började med att laga lite täcke medan de andra åt lunch. Först satt jag och försökte lista ut var jag skulle hälla symaskinsolja någonstans, men eftersom jag inte såg någon självklar punkt så struntade jag i det och sydde på istället. Det gick riktigt bra ändå utan oljan.

 

Sen gjorde jag och Frida iordning hästarna, jag tömkörde och hon red barbacka. Det blev en sväng ut på åkern och i skogen. Guffi var pigg och framåt, böjde och sänkte sig fint och lätt åt vänster, men åt höger gick det fan inte först. Han var bara emot och tog bettet och drog. Så vi började med lite slalom på åkern innan vi gick in i skogen. När vi sen kom ut på åkern igen var han mer igång och tillslut släppte det. Han gick inte kvar lång låg och böjd längre stunder, men det blev iallafall bättre och några steg i taget. På vägen sen tänkte jag träna lite kort samlad skritt, men nä det ville inte herrn. Han tog bara bettet och körde ner huvudet i marken och drog, så jag var konsekvent och höll emot tills att han släppte. Inte för att det blev någon kort samlad skritt, men han slutade ta bettet och dra iallafall. Avslutade med några meter trav i friskt tempo.

 

Sen blev det lite fika i solen innan Guffi fick en helkroppstvätt och Vinder en svansskrubbning. Guffi skötte sig väldigt bra med vattenslangen trots att det var länge sen jag duschade hela honom med en senast och vattnet är väldigt kallt. Vindur fick träffa vattenslangen för första gången och så länge han fick ha den i munnen och dricka eller man sköljde svansen gick det bra, men på bogen och magen var det lite obehagligt.

 

När vi sen skulle släppa ut hästarna slog det till i huvudet på Guffi. Frida släppte först ut Vindur som gick iväg en bit och sen väntade på de andra, sen gick Serstök ut före mig och Guffi. Jag märkte att Guffi var väldigt på och ville ut snabbt, vilket han annars brukar ta i sin egna lunkapåtakt. Så precis när vi kommit ur stallet började Serstök galoppera mot Vindur och han får något ryck, så Frida flyttar på sig vid grinden så Guffi ska  kunna springa rakt ut, han är lös alltså hela vägen. Men istället svänger han vänster och på en halv sekund står han högst upp i den lilla backen mot skogen och sen försvinner han bort. Jag sprang efter och Frida i hagen, för han sprang bort i skogen och sen ner mot hagen där vi brukar rida när det inte är någon hage. Han hade nu stressad upp sig själv så mycket att han inte riktigt visste vad han skulle ta vägen och när han väl har börjat så blir det bara värre. Vi fick så klart gå tillbaka hela vägen eftersom det inte finns någon öppning där, och han blev bara mer och mer stressad. När jag tillslut släppte ut han i hagen travade han iväg, vinglande och såg faktiskt ut att vara full, haha, måste nog ha varit stressen. Sen försvann han runt hörnet i sin snabbaste galopp bort till de andra. Ja, så kan det gå...

 

Idag blev det lite löshoppning, vi tog båda hästarna samtidigt och den här gången uppförde de sig faktiskt, inget bråk alls. Först gick det jättebra i vänster varv, dom sprang på mycket av sig själv och vi behövde inte alls jaga på dom så mycket. Båda hästarna hoppade ordentligt över. Sen bytte vi varv och Guffi började göra lite som han själv vill. Racade i galopp förbi hindret, lappkast och tvärvände, sprang nästan rakt in i Frida och ja, var allmänt busig för att vara han faktiskt. Det blev många varv utan hopp över hindret, men tillslut hoppade han över hindret två gånger och då fick det räcka. Guffis hoppstil när han väl hoppar är ganska rolig, han hoppar högt och långt, och drar upp benen under sig så mycket han kan så han ser ut som en kanonkula. Jag tror han försöker allt han kan att inte slå i bommen. Serstök bjöd även hon på en lite uppvisning, hon körde på själv och hoppade gladeligen fast vi försökte hålla koll på Guffi. En gång lyckades hon till och med trava över! Vilket är riktigt bra gjort av snubbeldamen som gärna trasslar ihop sin ben och glömmer dom på andra sidan hindret. Hon har verkligen kommit på hur man gör nu.

Jag beställde ett nytt bett till Guffi. Ett rakt med sötmalm, har aldrig sett ett sånt förutom och eftersom han egentligen bara trivs med raka bett är det svårt att kunna variera. Rakt som rakt liksom. Men med det här blir det lite annan smak iallafall och det är lite böjt jämfört med det vanliga raka. Så igår provade jag det, "red" från marken en stund bara. Han har varit rätt okoncentrerad de senaste, kan vara för att vi varit själva mycket utan Serstök. Igår var det iallafall flera rådjur ute på åkern, det sköts på skjutbanan någon mil bort och det var människor i trädgården, så det fanns mycket annat att tänka på istället för mig.

 

Därför började vi med fokus på lugn, koncentration och lång låg. Bitvis gick det väl bra, men det var inte det lättaste. Kunde iallafall flytta honom lite utan att han stressade upp, "höftade" till honom eller hur man ska säga så flyttade han bakdelen. När det gick bra i ett helt varv i varje varv tränade vi istället på att korta skritten och inte köra upp huvudet. Det gick riktigt bra, han slängde upp huvudet lite i början men sen förstod han vad jag ville och höll huvudet nere. Han krullade ihop sig istället så det blev en balansgång med att få till det bra. Antar att han inte riktigt fick med bakdelen men det var svårt när jag bara drev med rösten och höften som en skänkel. Vi behöver träna på den korta skritten, han vill helst springa iväg i tölt så fort man kortar lite och får han inte det kör han upp huvudet och stretar emot. Att träna den från marken så här tror jag är rätt bra, eftersom det gick bättre än vad det brukar göra när jag rider. Bettet tror jag han tyckte om också, tuggade lite mer än vanligt men inte överdrivet. Han tuggar aldrig med andra bett, så lite mer tugg än vanligt är inte mycket.

 

Så var det jobb igen, det är mycket roligare att vara ledig. Åkte ut till stallet på kvällen och började med att smörja Guffi lite, jag visste inte riktigt vad jag skulle göra så jag började i "fel" ände. Serstök har ett stort sår på ena bakbenet som hon haft i någon vecka nu, så Frida låter henne vila till det blir bättre. Det läker inte så himla bra just nu, hade blivit värre igen igår men idag såg det bättre ut. Så jag fick alltså sysselsätta Guffi ensam. Tillslut bestämde jag mig för longering över bommar.

 

Först var det jätteläskigt att gå över bommarna när de var upphöjda på ena sidan. Han vägrade helt enkelt och stressade upp sig själv, jag hade lite dåligt tålamod dessutom. Så jag la ner bommarna på marken och då var det inga problem. Han fick skritta och trava över tills han var lugn i båda varven. Ibland travade han med fina långa steg, andra gånger blev det små skutt eller minikliv. La sedan upp den ena bommen och då gick det också bra att ta sig över. Sista gången i höger varv hoppade han över den upphöjda och han precis landa innan den andra bommen. Sen skrittade vi av en lite sväng ut på åkern och grusvägen. Stretchade lite innan vi gick in i stallet, de andra plockade undan bommarna under tiden vi stretchade. Guffi vågade ändå stoppa ner huvudet mellan frambenen, helt lugnt. Det är ett framsteg tycker jag!

 

 

Åh, vilken dag på jobbet! Den ena kunden mer irriterande än den andra, så man bara vill skrika rakt ut. Det var riktigt skönt att få åka till stallet sen och andas ut lite. Longerade Guffi en liten stund bara, 10 minuter kanske. Han fick flytta lite bakdel och trava på. Frida var ut en liten stund med Vindur och när de gick ifrån oss, fick Guffi något ryck, pep till och skuttade, sen var allt som vanligt igen. Han genomförde dessutom sin obligatoriska skakning innan dom gick, Vindur hoppade till men det är lika bra han vänjer sig.

 

Guffi har haft som lite skrufs i karlederna, svårt at förklara, men små små klumpar som sitter fast i huden. Idag kändes det som att det blivit mera så jag pillade bort dom idag och smörjde in med aloe verasalva. Kan det vara mugg eller något liknande på gång? Jag har bara sett mugg när det redan är ordentliga utvecklat, så jag har ingen aning om hur det kan se ut i början.

 

Vi förstorade även hagen några meter så de får lite mer gräs, sen kom det regn och åska, innan himlan blev rödorange så det såg ut som att den brann. Mobilen kunde ju inte riktigt fånga det hela på bild, så ni får använda fantasin lite också.

 

Ibland krånglar man verkligen till det för sig själv. Jag är verkligen livrädd för ormar, bara tanken gör mig nervös. I söndags var jag i stallet helt själv och tanken slog mig "vad gör jag om det kommer en orm!?" Sen satte hjärnan fart och det gick inte att stoppa. Skulle longera Guffi så tog bara in honom och redan från hagen var han nervös. Under longeringen kändes han spänd, mot slutet slappnade han av lite, men han gjorde ett hopp upp i luften och tänkte springa ifrån mig vid ett tillfälle. Riktigt uppstressad var han då. Vilket han sällan brukar göra vid longering om det inte är något som skrämmer honom.

 

Vi gick sen ut på grusvägen och det var då jag insåg, det var jag som gjorde honom sån där. Jag gick och var nervös över ormar, klart som tusan att Guffi också blir nervös och spänd då. Jag hade inte tänkt på det först och tyckt han var ovanligt stirrig, men det hade ju en rätt simpel förklaring. Tur jag insåg det till slut iallafall.

I lördags tömkörde jag en stund i värmen och mamma fotograferade. Guffi skötte sig bra efter sin lilla vila och vi tog det ganska lugnt. Mycket skritt, men lite trav och ännu mindre tölt blev det iallafall. Hade satt ut konor som i ett kors, så vi kunde köra slalom och flytta runt koner i en fyrkant. Så här kommer lite bilder.

 

Ja, det är väl vad folk hade trott om de såg mig idag. Alla utom min tränare, som gav mig idén. Tur att jag var själv på gården när jag höll på. Idag kände jag mig lite mer positiv och Guffi busade till det från hagen och gjorde mig lite gladare. Tog in Vindur och Serstök och släppte bara ut Guffi ur hagen. Han gnäggade efter Serstök innan han  ställde sig och åt gräs på en gång så jag fick gå tilbaka efter honom. Då springer han före mig raka vägen in i stallet. Han som aldrig rör på sig i onödan.Det har varit molningt och inte så varmt hela dagen, så han kändes piggare idag.

 

Guffi är en riktigt sucker för beröm så jag började redan när vi var på väg ut ur stallet med att berömma varje litet steg han tog. Han gick inte raka vägen ut så att säga. Sedan ställde jag honom på stallplanen och började hoppa runt, vifta på armarna, skutta hit och dit och hoppa brevid honom samtidigt som jag höll i sadeln. Jag gjorde det för att han ska lita på mig, så jag kan lita på honom tillbaka. Jag är inte farlig bara för att jag rör mig. Först var han misstänksam, men tillslut såg han lugnare ut och liksom accepterade att jag betedde mig som en galning. Jag hoppade så mycket att det brände i benen, men det var nog värt det. Ibland följde han med mig runt när jag hoppade runt honom, så han tog det hela med ro skulle jag säga. Sen red jag lite från marken, kollade så han var med och lyssnade fast jag hade det bettlösa tränsen. Bara fram, stopp och svänga, inget mer avancerat än så. Sen hängde jag på sadeln, gick några varv, hängde igen och satte upp. Skrittade ett varv och började sedan om med lite hopp och skutt emellan. Lugn häst för det mesta. En gång dunsade jag ner lite hårdare i marken vid avsittning så han röck till men jag fortsatte hoppa som om ingenting. Sista gången jag satte upp grejade han med min fot så jag spände mig och han gjorde likadant. Vi tog en sväng på grusvägen ut till stora vägen, trav bort och en flack galopp tillbaka, men det spelade ingen roll hur det såg ut eller så, jag red iallafall min häst och var glad.

 

Jag måste skärpa till mig och faktiskt träna på uppsittning oftare, vi behöver det. Ta en dag i veckan och bara träna på det. Jag får heller inte glömma att när jag har en dålig dag så smittar det av sig på Guffi och allt blir dåligt. Han är så lätt påverkad och känslig, det vet jag men glömde nog bort det här en stund. Och att komma till stallet ska vara roligt, man kan släppa alla måsten och annat för en stund och njuta. Det är tur jag har min tränare som kommer med galna idéer som faktiskt verkar fungera.

Vi ligger lite lågt just nu, har inte hänt mycket sen i måndags. I tisdags fick Guffi sova lite i stallet medan jag, Frida, Serstök och Helen gjorde annat, vad kommer ni se en annan dag. Igår tog jag en hästfri dag, men ikväll har jag varit ute och longerat lite med halsförlängaren. Gick rätt bra, han tyckte det var varmt och mycket insekter, men jobbade på rätt bra ändå. Sista varven i traven när han fick med bakdelen var riktigt bra, lite mer undertramp fick han. Han är rätt dålig på det där med undertramp, men slängtrava är han expert på.

 

När han sen fick gå in i stallet och äta och krypit i sin pyjamas igen tror jag han somnade. Han stod stilla i 20 minuter, minst, rörde knappt på huvudet och underläppen hängde och dräglet rann. Ja, han dräglar när han blir trött. Så ikväll får han stå inne en stund igen, var några dagar sedan nu, men ikväll behövdes det nog.

 

Ja, vi blev rätt blöta och hästarna såg rätt eländiga ut idag. Men med ett glatt humör och regnkläder gick det bra, fast min regnjacka var inte riktigt tät och Fridas skor sög åt sig som svampar, men vi överlevde. Satte upp en lina runt planen på baksidan så vi kunde ha hästarna lös så de fick springa av sig. Tog båda två först samtidigt, men Serstök var på riktigt muckagrälhumör och skulle sparka på Guffi, som gav igen, men såg rätt less ut på henne. Så hon fick stå utanför med Frida och titta på en stund så sprang jag och Guffi själva.

 

Han gjorde det riktigt bra idag och slappnade av mot slutet. Den fina traven kom fram ibland, men han tar det helst i sitt egna behagliga tempo. Sen är han lite svår att berömma när han faktiskt sänker sig för jag måste smacka på direkt efter om han inte ska stanna, och då åker huvudet upp igen. Men på slutet åkte det ner igen lika fort. Fick faktiskt till lite galopp i vänster varv också! Höger gick det inte alls, men det har nästan inte alls fungerat förut i något varv så det var roligt. Tror det hänger i hopp med att han blivit så mycket mjukare och smidigare i kroppen, och mer styrka så klart.

 

Sen tog vi Serstök. Frida fick ont i huvudet så jag fick hjälpa till att springa med tanten. Det är lättare med Guffi, han behöver man bara gå med runt och han springer på själv. Men hon gjorde det bra idag, bjöd på fin trav och det finns nog en liten racerhäst där inne som är på väg ut. Några galoppsteg fick hon till när Frida sprang med också.

 

Nu har jag impregnerat mina regnkläder, ska ta och stryka regnjackan så det sätter sig ordentligt. För man behöver ju egentligen inte stycka den...