Idag har det varit riktigt höstruskigt ute och det kändes inte så inspirerande att åka till stallet först. När jag väl motiverat mig till det startade inte bilhelvetet, men efter 40 minuter med motorvärmare så vaknade den till liv. Det var väl fukten som vanligt.

 

När jag väl kom till stallet hade vädret och humöret blivit lite bättre, men då hade istället mörket kommit. Äsch va tusen, jag tände alla lampor som gick, vilket inte gav särskilt mycket men bättre än ingen, gjorde iorning Guffi och gick ut. Tog det bettlösa tränset och i mjukisbyxor. Senast jag tänkte rida i mjukisbyxor bockade han av mig, så jag har hållit mig ifrån dom sen dess. Självklart har inte mina kläder med att göra om han bockar av mig eller inte, men ni vet hur det kan vara ibland. Målet idag var bara att träna uppsittning, kanske känna på lite tölt. Uppsittningen gick utmärkt, han var lite tittig i början men så kan det vara när man är ute själv i mörkret. Vi hade lite delade meningar om åt vilket håll vi skulle svänga dock, men så länge jag ansträngde mig med att svänga med kroppen också gick det mycket bättre. Upp och ner tre gånger, sen töltade vi bort på vägen. Vad lätt det kändes! Han bara flöt iväg, krävdes bara små korrigeringar för att han skulle hålla den. Fint kanske det inte var men vem kunde se det i mörkret liksom? Det kändes väldigt bra iallafall. Travade en kort bit tillbaka och sen avslutade vi med galopp.

 

Sen skulle jag och Frida byta förband på Vindurs hov. Jäkla häst till att försöka lägga sig ner alltså. Fast det är väl bättre än om han skulle kasta sig eller så. Svettigt som tusan blev det och aldrig har jag lindat något så många varv så fort. Vi fick iallafall till det tillslut. Då övergick jag till att smörja in Guffi. Alltså, det är sista oktober och igår åkte eksemtäcket på igen. Det var så jäkla mycket knott så Guffi stod och kliade svansen som en tok. Han har knappt kliat svansen något den här säsongen. Att det aldrig ger med sig. Så idag tog jag och smörjde inte honom ordentligt och sen fick han vara utan täcket eftersom det blåste mera. De stod inne några timmar med Vindur på förmiddagen och några till nu på kvällen, så mockade innan vi åkte hem. Guffi fick gå lös i stallet under tiden. Frida tycker jag ger honom lite för mycket frihet, men vad då? Han hjälpte ju henne. Hon sopade och han åt upp höt hon sopat ihop. Sen skulle ni sett honom när jag spånade och han kom fram till boxen och jag säger "jag är inte riktigt klar än" och tittar på mig innan han går förbi och hittar något annat att pilla med så länge. Haha, underbara häst!

 

Tydligen hade inte Vindur bara sträckt sig, det är en hovböld. Veterinären kom ut idag eftersom han hade blivit sämre igår. Frida ringde och väckte mig, jag var yr som en höna och visste knappt vem jag var. Tillslut kom jag ut till stallet iallafall. Frågade veterinären om avmaskning, så vi fick maskmedel utskrivet. Hon tyckte vi skulle avmaska allihopa även om Frida inte skickat in provet förän idag. Så nu står Vindur inne den lille stackarn. Efter allt grävande i hoven var han helt slut. De fick inte ut bölden så jag försöker få tag i hovslagaren och ser om hon kan komma. Annars kommer veterinären tillbaka på fredag om han inte är värre imorgon. Vi var också köpta lite bomull och annat för att lägga om hoven imorgon, självklart köpte vi vet-flex med döskallar på. Man måste ju få vara lite cool fast man är sjuk!

 

Även Guffi stod och sov fast vi inte gjorde något idag, han orkade knappt hålla ögonen öppna. Jag tror han har haft fullt upp med att hålla koll på Vindur att han kanske inte hunnit vila tillräckligt. Hade tänkt rida idag från början, men inte när han är så där trött. Dessutom blev han lite lätt stressad bara av att se veterinären. Det var hon som vaccinerade och kollade tänderna i vintras, så han blev nog orolig att hon skulle göra något med honom också, men han slapp som tur var. Guffi och främmande människor är ingen bra kombination.

 

En hel del timmar blev det i stallet fast vi egentligen inte gjorde så mycket, men det brukar väl vara så?

Igår var vi på Hööks för att köpa gummisnoddar till min stigbyglar. Det slutade med att vi köpte Kolla masken också. Har faktiskt aldrig gjort det på Guffi tidigare så ska bli intressant att se vad det visar. Förhoppningsvis lite mask, men man vet ju aldrig förän man provat. Lila gummisnoddar blev det iallafall.

 

Sen åkte vi till stallet. Det blev longering och bomträning idag. Han har som jag skrivit tidigare varit "rädd" för bommarna ett tag nu. Han är inte rädd, nä det är inte panikGuffi som kommer fram när bommarna kommer fram, han har helt enkelt inte viljat gå över dom. Jag satte också på halsförlängaren för att se vad som hände, men den satt väldigt löst hela tiden. Det var inga problem med bommarna idag, förutom första gången och att han ibland är lat och genar förbi dom. Men han är sån, det är ju enklare att inte behöva lyfta mer på benen än man måste. Men han skötte sig riktigt bra. Fast jag såg på honom att han tyckte det var tråkigt, så tillslut tog jag bort halsförlängaren och då kändes han mer positiv och tog i lite mer. Så jag tror vi skipper den fram över, tror inte han behöver den längre. Vilket är väldigt bra!

 

Idag blev det premiär i den nya sadeln och ridning för första gången på 3 veckor. Eller egentligen 4 veckor för jag provred bara sadeln en liten stund för 3 veckor sedan. Har har fått vila från ridningen i några veckor eftersom han fick lite ont i ryggen av den gamla sadeln och jag tyckte det var bättre att vänta lite så värken försvunnit ordentligt.

 

Dagen började dock med en dunkande huvudvärk och en halt Vindur. Lill plutten har nog halkat i sitt fartfyllda bus eller något liknande. Något av frambenen är det, men var väldigt svårt att se. Han har varken ont eller är svullen eller varm, sprang i hagen och var sitt glada jag som vanligt. Så det är nog inte farligt så vi hoppas han blir bättre helt enkelt.

 

Det blev en rätt lång ridtur med mycket skritt. Vi fick hålla oss mycket på vägarna och en lång bit på asfalt med tanke på älgjakten men det gick riktigt bra. Det blev en hel del miljöträning också. Först mötte vi 3 personer och en barnvagn med ett skrikande barn i. Den var himla läskig tyckte Guffi och vill inte gå förbi. Det körde förbi 8 bilar, i vanliga fall brukar man möta en eller två bara. Vi red förbi några får som var ännu farligare än barnvagnen, dom rörde ju på sig och var klädda i hö! Skällande hundar och 6 rådjur. Ja, det var alltså rörelse och ljud nästan överallt. Men hästarna skötte sig utmärkt.

 

Tog ett tag innan det kändes bekvämt i sadeln. I början var det ostabilt och konstigt, Guffi kände av att jag inte var helt balanserad och var lite spänd. Men skön är den och jag vänjer mig nog snart. Det blev en liten sträcka tölt som kändes riktigt bra. Han fick rulla på helt enkelt och det behövdes bara små lätta korrigeringar för att hålla kvar tölten och inte falla ner i trav. Tills vi såg fåren då, då kunde man inte tölta. Traven var helt okej, speciellt sträckan efter fåren kom han upp och kändes maffig. Blev en liten galopp över kalhyggen och den var mums. Långsam, nästan slowmotion kändes det, han kom upp och kändes maffig. Och jag satt riktigt bra i sadeln då. Avslutade med en fräsgalopp ute på åkern så klart. Men i skogen lyckades jag fastna med foten i ett träd så gummisnodden på stigbygeln flög åt fanders. Hittade bara läderbiten man sätter fast den med, så tog min hårsnodd istället. Det fungerade det också. Tror jag ska åka och köpa lila gummisnoddar på Hööks imorgon, så de syns när man tappar dom! Foten klarade sig utan skador och stigbyglarna fungerade precis som de ska.

 

I tisdagkväll kom mamma hit direkt från sin semester på Malta och idag åkte hon hem. Igår bråkade min bild lite, men tillslut fick vi igång den och kunde åka till stallet. Jag tömkörde Guffi och mamma gick med Serstök. Vi tog en sväng genom skogen och på en grusväg på andra sidan. Guffi skötte sig jättebra, den här gången tvekade han inte alls där det inte är någon stig utan knatade på fast vi hamnade lite fel. Det har blivit varmt igen, så Guffi var rätt svettig efter 50minuter ute. Han fick dessutom ta på sig eksemtäcket igen för han var rätt irriterad på de få insekter som vaknat till liv igen.Sedan åkte vi hem, åt tacos, muffins och annat gott hon tagit med från Malta.

 

Idag var vi ute och åkte med lilla brum, vi åkte till Åsby hem och trädgård i Hallstahammar. Det har blåst som tusan idag, och när det kommer kastvindar känns det som att bilen ska flyga iväg. Jag skulle köpa en födelsedagspresent till mig själv från sambons mamma. En lila popcornskål som jag velat ha sen jag var liten och en orkidé blev det. Nu hoppas jag jag ärv orkidélyckan från mormor och inte mamma så den överlever. Vi tog också en sväng förbi Strömsholm och alla ekar. Lilla bilen kändes väldigt trött när vi kom tillbaka.

 

Nu på kvällen åkte jag ut till stallet. Red från marken en liten stund idag och det gick riktigt bra. Flyttade lite bakdel, böjde och små volter. Provade också att tölta på vägen från marken och det gick faktiskt riktigt bra. Av någon anledning har jag lättade att inte släppa efter när han försöker dra tyglarna ur handen på mig från marken. Sen försökte vi få både han och Sersökt att springa lite i björkhagen, men Serstök hade då lessnat och Guffi var inte alls på humör. Men ja, lite trav blev det iallafall.

Ny vecka och nya tag. Bantning av Guffi 2.0. Har haft ont i huvudet hela dagen men att få komma ut i luften och röra på sig gjorde det faktiskt mycket bättre. Tömkörning på plan blev det idag, med koner så vi kunde köra slalom och flytta bakdel. Hade ställt konerna i en stor fyrkant, men en kon emellan på "långsidorna" och en på mitten av fyrkanten. Så vi körde slalom, ökad skritt på kortsidan, bakdelsvändning och snett igenom till andra kortsidan, ökad skritt och slalom igen. Blev rätt bra variation och Guffi listade inte riktigt ut vad han skulle göra hela tiden som han brukar. Han väntade på mig och gjorde inte innan jag bad honom. Travade sen på volt och det var lite slött och trögt, men han sänkte sig lång låg och frustade iallafall.

 

I lördags åkte faktiskt eksemtäcket av. Det kom snö i fredags! Och har varit runt 0 de senaste dagarna och eftersom han förstört spännet på täcket, det andra är bensnörena trasigt på och det tredje lerigt som tusan tyckte jag han lika gärna kunde vara utan. Det skulle kanske bli varmare igen, så det kanske åker på igen. Vi får helt enkelt se hur vädret bli och om det kommer tillbaka några insekter. Han hade iallafall varit duktig och hållt sig ren till idag och manen har redan börjar dela på sig som i våras. Om han har kliat sig så syntes det iallafall inte.

 

Vi kom av oss lite den här veckan. Jag jobbar 6 dagar i rad, mina sista på det här jobbet, och jag orkar inte så mycket när man slutat och stått och frysit hela dagen. Jag har nämligen inget jobb att gå till nästa vecka, min korvkiosk försvinner. De bygger om där den har stått och allt ska rivas så kiosken får inte vara kvar och därmed inte mitt jobb heller. Samtidigt som det är jobbigt att inte ha ett jobb, är jag glad att slippa just detta jobb. Jag är så less på korv och nu när det börjar bli kallt ute är det inte roligt att frysa hela dagarna. Så nu jobbar jag häcken av mig de sista dagarna. Sen kommer vi nog igång igen.

 

Igår longerade jag knappt 10 minuter i mörkret, gick väl helt okej, men var inte så mycket mer med det. Ikväll gick vi en promenad runt åkern innan vi släppte dom i björkhagen så de fick springa lite. Guffi travade på finfint, jag behövde inte springa med hela tiden eller driva som en tok. Och när Serstök ibland stannade kunde han fortsätta själv. Hungrig var han också och slukade en höpåse på kanske 1,5kg inne i stallet. De har äntligen börjat äta lite ur SMHNnäten ute, det tog några veckor, men snart så har de nog fått till det där.

Idag har jag varit ute på äventyr. Jag åkte hem till Alexandra, Leiftur, Frodi och Baltahasar. Fotografering stod på schemat, som jag tjatat om att få komma och fota Leiftur nu bland alla fina höstfärger! En riktigt stilig kille, fast det var tråkigt att stå stilla. Strålande sol fick vi också, helt perfekt!

 

Sen åkte jag direkt till stallet med en tårta för att bli firad eftersom jag fyller år imorgon. Vi tog också en promenad med hästarna i skogen för att klippa lite taggiga grenar så vi kan rida utan risk för utpetade ögon där. Det är sån där riktig trollskog med många döda grenar så långt ner och dom är inte trevliga att få inpetade i kroppen.

 

Igår blev det tömkörning igen men vi höll oss i närheten av stallet. Ett varv ute på åkern, ett i skogen och sen lite volter med spring på åkern innan vi gick tillbaka. Guffi försökte antingen leta nya stiger i skogen eller planerade bra ställen att vända på, för han följde då inte stigen alla gånger. Eftersom han i tisdags var så pigg på att galoppera ute på åkern tänkte jag att vi skulle prova, fast på volt så jag inte behövde springa allt vad jag kan efter. Volt var ingen rolig idé tyckte Guffi så det blev några dragkramper. Men! Jag behövde bara smacka på litegrann så tog han galopp, bara så där! Han som att alltid bara stressat upp sig och toktravat när vi försökt annars, men tydligen är det roligt att galoppera ute på åkern. Vi kunde ta en halvt volt, sakta av där han kunde dra hemåt och sen fatta galopp igen, hur enkelt som helst! Ett helt varv i höger klarade han av också utan att sticka iväg med mig hängandes som en vante i tömmarna. Men det var inte lätt ändå, svetten rann som aldrig förr, jag var alldeles blöt när vi gick hemåt. Men jag var stolt över min duktiga häst, när han överraskar mig gång på gång med att helt plötsligt ha lärt sig en ny sak!

 

Min mamma brukar inte kommentera mina inlägg här i bloggen, utan hon skickar mail istället. Det här hade jag fått idag.

 

Idag körde vi löslongering med travintervaller i skymningen. När jag gick ut för att hämta Guffi kom både han och Vindur galopperandes emot mig i hagen, det var en härlig känsla! Jag hann tyvärr inte få upp mobilen så jag kunde filma dom. Jag och Guffi gick sedan iväg för att skritta igång, då motionerade Vindur sig själv och Serstök i hagen. Släppte honom sedan i björkhagen där vi gjort en liten oval inhängnad när vi löshoppat men inte tagit bort.

 

Körde trav 2 minuter och skritt emellan i 1 minut gånger 4. De två första gångerna fick jag springa med honom hela tiden för att han skulle hålla igång, men de två sista förstod han vad han skulle göra fast han började bli trött och less på mig. Sista gånger märkes det på honom att det var riktigt jobbigt, men han orkade ändå tills jag bad honom sakta av. Duktig var han, travade för det mesta lång låg utan att stressa. Men han springer ju inte fortare än han behöver direkt.

 

Ja, ska jag kunna banta Guffi från marken får jag jobba på själv också och skaffa lite bättre kondition. Jisses alltså, det gick i rätt högt tempo idag så svetten rann och hade fullt upp med att tänka på var jag satte fötterna så Guffi bestämde vägen själv när han gick först. Frida red med på Serstök och vi var inte ute på någon lång tur egentligen, lite mer än 2km på 40minuter. Det har ju helt plötsligt blivit varmt igen också och vi blev attackerade av älgflugor, minst 15st hittade jag på både mig och Guffi, bläääää! När vi försökte ta oss igenom skogen där det inte är någon stig skulle vi över ett omkullfallet träd. Guffi snubbla lite och Serstök snubbla ännu mer så Frida skrek till lite och jag stålsatte mig för att hon skulle komma voltandes över mitt huvud. Då passade Guffi på att ta en alldeles utmärkt genväg mellan ännu mera snår och grenar, men han tjänade säkert några meter på det.

 

När vi nästan var tillbaka i stallet skulle vi trava lite ute på åkern. Men Guffi tyckte att vi kunde ta galopp för det brukar vi ju göra på åkern ibland. Jo men tjena! Har du glömt bort att din matte ska försöka springa efter? Frida fick sig ett gott skratt där bakom oss iallafall och när jag fick ner honom till trav efter kanske 5 steg visade han sin fina trav. I välvd form och höjde ryggen med maffiga steg. Min fina Puffe! Länge sen jag såg den nu, men det kanske betyder att vi är på rätt väg igen.

 

Idag var det alltså sadelprovning på schemat efter jobbet och jag blev så där lagom stressad, men jag hann ta några djupa andetag och inte påverka Guffi innan det var dags för provridning. Det blev faktiskt ett köp, vi tyckte den låg så pass bra och han kändes bra vid ridningen. Den kanske är en aningens lite lite smal just nu, men går han ner 1-2 centimeter i omfång kommer den nog passa perfekt. För ner i vikt ska han helt klart. En Globus Gloi är det iallafall, bomvidd 36. Provade en del små volter för att se hur han reagerade. Kändes som att han förberedde sig på att det skulle göra ont men att det inte gjorde det och han slappnade av lite mer för varje volt. Men man förstår ju att det kan sitta kvar psykiskt för honom. Det enda jag kände var att det kändes som att mina skänklar åkte bak i traven, men de som tittade från marken såg inte att dom gjorde det så det var nog bara inbillning. Jag tror att min gamla sadel fått mig lite i stolsits, så jag måste helt enkelt vänja om mig vid att sitta som man ska. Väldigt skön var den också och passade till mina schabrak och sadelgjorden.

 

Ibland går det fort! Jag tror att Guffi har en rätt bra kroppsform och är inte så svår att hitta sadel till egentligen. Han har definitvt ingen kort rygg, han har en lagom manke och visar tydligt när något blir obekvämt. När vi töltade ute på vägen kändes han faktiskt mycket mjukare och smidigare än vad han gjort på länge, antagligen för att han spänt sig. Så jag hoppas det här blir bra, annars verkar det vara en sadel många vill ha.

 

Guffi ska iallafall få vila några veckor från ridning. Det känns bäst att göra så, så att all eventuell värk i ryggen försvinner innan vi ger oss på det igen. Istället blir det mycket tömkörning och annat roligt från marken.

Lagomt tills man slutar jobba vräkte regnet ner så klart, men jag hade bestämt mig för att tömköra och köra igång med fettförbränningen av Guffi. Så det var bara på med regnkläder och gummistövlar så gick det rätt bra ändå. Började på baksidan av stallet och ville bara att han skulle skritta på i ett rask tempo genom hela kroppen, men hur roligt är det på en sån liten yta. Så jag tänkte att vi kunde gå ut på åkern istället, och just precis då kom Frida och Serstök ut. Vet ni vad Guffi gör då? Jo, han tänker springa i kapp dom och börjar tölta! Bara liksom så där! Jag sprang efter så gott jag kunde medans jag bara gapade av förvåning och försökte få kontakt med Frida, men hon hörde inget pga huvan på regnjackan. Han töltade kanske 10 meter! Ute på åkern blev det både skritt och lite korta travsträckor, att springa i gummistövlar är inte det enklaste när man knappt kan springa i vanliga skor. Sista traven försökte jag trycka ihop honom och forma honom och det gick riktigt bra. Men man skulle behöva vindrutetorkare på glasögonen...

 

Imorgon ska jag prova en sadel, vi får se hur det går. I tisdags när ET var ute hittade hon en liten knöl på Guffis rygg, antagligen en infekterad talgkörtel eller hårsäck, som hon tyckte jag skulle försöka ta bort. Vi försökte båda två med naglar men det gick inte, så i torsdag när jag kom ihåg det provade jag med en pinsett och fick ut skiten. Lite äckligt var det faktiskt, men det ser ut att läka bra. Men jag är ändå lite orolig att det ska göra ont om jag ska provrida i sadeln imorgon. Försökte trycka massor på den och han reagerade inte, men man vet ju aldrig. Vi får helt enkelt se, sadeln kanske inte alls passar heller. Den kan ju ha bidragit till hans konstigheter den senaste tiden också om den nu gjort ont.

Idag blev det fotografering av Guffi och Vindur bland de fina höstfärgerna. Jag fick det ännu en gång bevisat vilken otroligt snäll häst jag har och hur enkel han är att fota. Står han lite konstigt kan man peta på ett ben så flyttar han det, tittar han åt fel håll så är det bara att lätt styra honom rätt. Och helt stilla står han även om han är lös. I och för sig var vi i hagen, så han kunde ju inte direkt rymma, men han försöker inte äta gräs eller vända sig åt något annat håll.

 

Ja, det var vad equiterapeuten tyckte att Guffi blivit. Han är så lurig, tjockar på sig i smyg så när man ser honom varje dag märks det knappt. Så det är därför sadeln blivit för smal och han hade lite ont i ryggen, eller var väl mer öm kan man säga. Sadeln är dessutom katastrofalt sne, ingen stoppning på vissa ställen och tjockt på andra. Hon trodde också att sadeln kommer åt ryggraden i svängar. Eftersom den är för smal tippar den bakåt och där var han också öm, samtidigt som den gnider runt fram eller hur man ska säga.

 

Han är rätt tom på muskler längs ryggraden där sadeln ligger, antagligen för att de inte kunnat byggas rätt när det klämmer. Resten av kroppen var bra, lite stel och en del slaggprodukter tyckte hon att han hade. Så hennes tips var att galoppera mycket, barbacka nu när jag inte kan använda sadeln. Lycka till säger jag! Ska prova om vi kan få till något från marken, men det är inte alltid så lätt. Sen ska vi ut och bränna fett!

 

Jag provade Serstöks sadel och den låg inte helt tokigt vad jag kunde se. Den var definitivt bredare och låg stadigare. Ingen vickande fram och tillbaka som min gör. Den har bomvidd 34, så nu har jag en liten siffra att utgå ifrån. Ska prova rida i den nästa vecka tror jag. Har mailat företaget som tillverkat min sadel, hittade ett typ som serienummer som jag hoppas de kan kolla upp och se lite info om sadeln om jag har tur.

 

När vi väntade på att ET skulle komma gick vi en lite promenad på åkern och de fina höstfärgerna. Är riktigt sugen på att göra en höstfotografering nu, kanske blir på torsdag om Frida hinner bli frisk. Något måste man ju sysselsätta sig med när man inte kan rida.